Startsidan







































 
Start

Sjukdomar i handen

Inflammation i senor

  • tendinit = seninflammation
  • tendovaginit = senskidesinflammation
  • tenosynovit = sena och senskida

Purulent tendovaginit

  • senskideinfektion, ofta efter stickskada, inte sällsynt vid kattbett
  • V-flegmone om tumme och lillfinger
  • svullet, flekterat finger
  • ömhet längs flexorskidan och smärta vid passiv sträckning
  • feber

Behandling

  • inläggning
  • kräver snabb op! klyvning av senskidan (lateral incision) samt öppning i handflatan, spolning
  • lämna öppet
  • antibiotika iv
  • immobilisering på volar skena, högläge
  • viktigt med rörelseträning när inflammationen har gått ner
  • dålig prognos vid bett, diabetes, sen åtgärd

Tendovaginitis stenosans

  • tendinitis nodosa, "triggerfinger"
  • ett finger som fastnar i böjläge och sedan rätas ut med en knäppning
  • svullnad i böjsenan i höjd med MCP-leden
  • smärta över DIP
  • reumatiker (intratendinösa reumatiska noduli), diabetiker
  • oftast tumme eller ulnara fingrar
  • om lokal inflammation⇒ NSAID eller kortisoninjektion
  • ev senskideklyvning hos icke-reumatiker
  • avlägsna reumatiska förändringar

Mb de Quervain

  • stenoserande tenosynovit i 1:a dorsala senskidefacket (m. abduktor pollicis longus + m. extensor pollicis brevis)
  • oftast medelålders kvinnor
  • packningsarbete (charkuteri, slakteri, tillverkningsindustrin) ger 36 ggr ökad risk
  • ömhet över processus styloideus radii (proximalt om fossa tabatière)
  • Finkelsteins test positivt: smärta vid ulnardeviation av handleden då handen är knuten och tummen flekterad
  • NSAID, skena, lokal steroidinjektion (anv ej adrenalin vid bedövning)⇒ tillfälligt besvärsfri
  • annars kirurgisk klyvning av senskidefacket

Ganglion

  • yngre kvinnor
  • bråcksäck från tenosynovian, fylld med ledvätska
  • vanligen radialt i handleden på dorsal- eller volarsidan över TMT-leden
  • även på fotryggen, ger då tryckbesvär
  • typisk lokalisation stödjer diagnos
  • varierar i storlek (karakteristiskt), 1-2 cm, ibland smärtor
  • exspektans, försvinner ofta spontant
  • sällan op om påtagliga besvär
  • recidiv vanligt
  • kan punkteras + kortisoninjektion + immobilisering i 8-10 dgr

Dupuytrens kontraktur

  • sträckdefekt
  • medelålders och äldre män, hereditärt
  • lokal förändring av palmaraponeurosen ⇒ proliferation och bindvävsbildning
  • först små knutor, därefter skrumpnar den fibrösa vävnaden och förkortas så att fingrarna böjs
  • ffa lill- och ringfinger, men alla fingrar kan drabbas
  • oftast i MCP-led men är allvarligare i PIP-led
  • aldrig smärtsamt
  • partiell aponeurosektomi, endast uttalade förändringar bör opereras (> ca 3 cm sträckdefekt med funktionsinskränkning (table-top test))
  • tidigare op om PIP-led (brukar dock inte kunna räta ut PIP efter op)
  • efterbehandlingen kräver motiverad patient
  • ofta recidiv trots op

Droppfinger

  • "mallet-finger"
  • ruptur av sträcksenan vid fästet på distala falangen ger sträckdefekt
  • vanligt, kan uppstå efter ringa trauma
  • om våldet är kraftigare kan ett fragment slitas loss (avulsionsfraktur)
  • operation om fragmentet är större än en tredjedel av ledytan, eller vid subluxation och kraftig felställning
  • annars konservativ behandling, DIP spjälas i rätt läge med en dorsal gipsskena så länge fingret är ömt, vanligen 6-10 veckor; därefter nattskena ytterligare några veckor
  • på grund av skrumpning brukar sträckdefekten försvinna med tiden

Finger-hand-skuldersyndrom, sympatisk reflexdystrofi

  • kroniskt smärttillstånd med svullnad, rörelseinskränkning och vasomotoriska rubbningar
  • efter frakturer, brännskador eller andra trauman, tex distal radiusfraktur
  • vanligast i händer och fötter
  • debuterar efter några veckor med brännande, skärande smärta
  • därefter svullnad och rörelseinskränkning
  • ev ökad svettning
  • smärtan tilltar successivt, även vid emotionella stimuli
  • bindvävsinväxt i ödem; svullnaden organiseras efter några månader och huden börjar atrofiera
  • blekhet och minskad svettsekretion
  • efter nio månader kan värken ha minskat, men rörelsesmärtan kvarstår oftast
  • viktigt med smärtbehandling, ödemprofylax och aktiva rörelser i tidigt skede för att förhindra sympaticusblockad kan lindra

Lunatummalaci

  • mb Kienböck
  • spontant uppkommande avaskulär nekros i os lunatum, ssk hos yngre män med upprepade trauman
  • ev ulna minus
  • söker för värk i handleden
  • flektionsinkränkning, rörelsesmärtor, ömhet och svullnad
  • rtg är diagnostiskt och visar sklerotiskt, platt os lunatum
  • specialistfall, immobilisering med analgetika och ortos, ibland artrodes

Peritendinitis crepitans

  • fibrinutfällning i senskidorna, ofta efter monotona rörelser i handleden
  • ömmande, smärtsam svullnad av underarmen
  • vid flexion eller extension i handleden känns "snöbollsliknande knitter"
  • heparin

Stenertumme

  • skada på ulnara kollateralligamentet i tummens grundled uppstår vid abduktionsvåld, t ex skidåkning, varvid tummen fastnar i staven
  • ledbandet lossnar från distala fästet och viks proximalt och adduktoraponeurosen lägger sig emellan och omöjliggör läkning

Diagnos

  • anamnes
  • tummen är öm och svullen över MP
  • stabilitetstest MCP-leden: fixera MC 1 genom att hålla fast det, radialdeviera tummen med grundfalangen både extenderad och flekterad (ev lokalbedövning)
  • syns endast på rtg om avulsionsfraktur

Behandling

  • operation är nödvändig inom 2-3 v
  • därefter gips i 5 veckor
  • obehandlad skadaleder till en instabil tumme, som viker sig vid pinchgrepp, s.k. "Stenertumme" som kan behöva stelopereras
 

  

ORTOPEDI
-Översikt

Allmän ortopedi
-Allmän frakturlära
-Kompartmentsyndrom
-Artros
-Reumatoid artrit

Axel och arm
-Frakturer i axel och arm
-Sjukdomar i axel
-Sjukdomar i armbågen

Hand
-Frakturer i handens ben
-Hand- och nervskador
-Sjukdomar i handen

Höft, bäcken och lårben
-Frakturer i höft och bäcken
-Sjukdomar i höft, bäcken och lår

Knä
-Frakturer kring knäleden
-Traumatiska knäskador
-Sjukdomar i och kring knäleden

Fot
-Fotfrakturer
-Sjukdomar i foten och fotleden

Rygg
-Traumatiska ryggskador
-Ryggsjukdomar

Ortopedisk onkologi
-Skelettumörer
-Mjukdelstumörer

Ortopediska infektioner
-Diagnostik vid skelett- och ledinfektioner
-Septisk artrit
-Spondylit
-Osteomyelit
-Ledprotesinfektioner

Sidan uppdaterad 2008-06-28
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt