|
|
Sjukdomar i handen
- tendinit = seninflammation
- tendovaginit = senskidesinflammation
- tenosynovit = sena och senskida
- senskideinfektion, ofta efter stickskada, inte sällsynt vid kattbett
- V-flegmone om tumme och lillfinger
- svullet, flekterat finger
- ömhet längs flexorskidan och smärta vid passiv sträckning
- feber
Behandling
- inläggning
- kräver snabb op! klyvning av senskidan (lateral incision) samt öppning i handflatan, spolning
- lämna öppet
- antibiotika iv
- immobilisering på volar skena, högläge
- viktigt med rörelseträning när inflammationen har gått ner
- dålig prognos vid bett, diabetes, sen åtgärd
- tendinitis nodosa, "triggerfinger"
- ett finger som fastnar i böjläge och sedan rätas ut med en knäppning
- svullnad i böjsenan i höjd med MCP-leden
- smärta över DIP
- reumatiker (intratendinösa reumatiska noduli), diabetiker
- oftast tumme eller ulnara fingrar
- om lokal inflammation⇒ NSAID eller kortisoninjektion
- ev senskideklyvning hos icke-reumatiker
- avlägsna reumatiska förändringar
- stenoserande tenosynovit i 1:a dorsala senskidefacket (m. abduktor pollicis longus + m. extensor pollicis brevis)
- oftast medelålders kvinnor
- packningsarbete (charkuteri, slakteri, tillverkningsindustrin) ger 36 ggr ökad risk
- ömhet över processus styloideus radii (proximalt om fossa tabatière)
- Finkelsteins test positivt: smärta vid ulnardeviation av handleden då handen är knuten och tummen flekterad
- NSAID, skena, lokal steroidinjektion (anv ej adrenalin vid bedövning)⇒ tillfälligt besvärsfri
- annars kirurgisk klyvning av senskidefacket
- yngre kvinnor
- bråcksäck från tenosynovian, fylld med ledvätska
- vanligen radialt i handleden på dorsal- eller volarsidan över TMT-leden
- även på fotryggen, ger då tryckbesvär
- typisk lokalisation stödjer diagnos
- varierar i storlek (karakteristiskt), 1-2 cm, ibland smärtor
- exspektans, försvinner ofta spontant
- sällan op om påtagliga besvär
- recidiv vanligt
- kan punkteras + kortisoninjektion + immobilisering i 8-10 dgr
- sträckdefekt
- medelålders och äldre män, hereditärt
- lokal förändring av palmaraponeurosen ⇒ proliferation och bindvävsbildning
- först små knutor, därefter skrumpnar den fibrösa vävnaden och förkortas så att fingrarna böjs
- ffa lill- och ringfinger, men alla fingrar kan drabbas
- oftast i MCP-led men är allvarligare i PIP-led
- aldrig smärtsamt
- partiell aponeurosektomi, endast uttalade förändringar bör opereras (> ca 3 cm sträckdefekt med funktionsinskränkning (table-top test))
- tidigare op om PIP-led (brukar dock inte kunna räta ut PIP efter op)
- efterbehandlingen kräver motiverad patient
- ofta recidiv trots op
- "mallet-finger"
- ruptur av sträcksenan vid fästet på distala falangen ger sträckdefekt
- vanligt, kan uppstå efter ringa trauma
- om våldet är kraftigare kan ett fragment slitas loss (avulsionsfraktur)
- operation om fragmentet är större än en tredjedel av ledytan, eller vid subluxation och kraftig felställning
- annars konservativ behandling, DIP spjälas i rätt läge med en dorsal gipsskena så länge fingret är ömt, vanligen 6-10 veckor; därefter nattskena ytterligare några veckor
- på grund av skrumpning brukar sträckdefekten försvinna med tiden
- kroniskt smärttillstånd med svullnad, rörelseinskränkning och vasomotoriska rubbningar
- efter frakturer, brännskador eller andra trauman, tex distal radiusfraktur
- vanligast i händer och fötter
- debuterar efter några veckor med brännande, skärande smärta
- därefter svullnad och rörelseinskränkning
- ev ökad svettning
- smärtan tilltar successivt, även vid emotionella stimuli
- bindvävsinväxt i ödem; svullnaden organiseras efter några månader och huden börjar atrofiera
- blekhet och minskad svettsekretion
- efter nio månader kan värken ha minskat, men rörelsesmärtan kvarstår oftast
- viktigt med smärtbehandling, ödemprofylax och aktiva rörelser i tidigt skede för att förhindra sympaticusblockad kan lindra
- mb Kienböck
- spontant uppkommande avaskulär nekros i os lunatum, ssk hos yngre män med upprepade trauman
- ev ulna minus
- söker för värk i handleden
- flektionsinkränkning, rörelsesmärtor, ömhet och svullnad
- rtg är diagnostiskt och visar sklerotiskt, platt os lunatum
- specialistfall, immobilisering med analgetika och ortos, ibland artrodes
- fibrinutfällning i senskidorna, ofta efter monotona rörelser i handleden
- ömmande, smärtsam svullnad av underarmen
- vid flexion eller extension i handleden känns "snöbollsliknande knitter"
- heparin
- skada på ulnara kollateralligamentet i tummens grundled uppstår vid abduktionsvåld, t ex skidåkning, varvid tummen fastnar i staven
- ledbandet lossnar från distala fästet och viks proximalt och adduktoraponeurosen lägger sig emellan och omöjliggör läkning
Diagnos
- anamnes
- tummen är öm och svullen över MP
- stabilitetstest MCP-leden: fixera MC 1 genom att hålla fast det, radialdeviera tummen med grundfalangen både extenderad och flekterad (ev lokalbedövning)
- syns endast på rtg om avulsionsfraktur
Behandling
- operation är nödvändig inom 2-3 v
- därefter gips i 5 veckor
- obehandlad skadaleder till en instabil tumme, som viker sig vid pinchgrepp, s.k. "Stenertumme" som kan behöva stelopereras
|
|
|
