Startsidan







































 
Start

ÅNGESTSYNDROM

Primära ångestsyndrom är vanliga, drabbar unga, söker sent. Livstidsrisk kvinnor 30 %, män 20%. Samverkan av genetiska faktorer, ängslighet, höga moraliska krav, utlösande faktorer m.m. Hög risk för både somatiska och psykiatriska komplikationer ⇒ viktigt med snabb diagnos.

  • rationell ångest, realångest = rädd för ngt konkret
  • sekundär ångest = tex alkoholistens ångest i abstinenssituationen

Panikattack

Kommer plötsligt, når snabbt sitt maximum (inom 10 min), varar minst några minuter. Kommer oväntat eller är relaterade till ångestväckande situationer. Ibland urina spastica (stora mängder vattenklar urin).

Symptom (minst 4, varav minst 1 kursiv)

  • bultande hjärta, palpitationer
  • svettning
  • darrning eller skakning
  • muntorrhet
  • svårighet att andas
  • kvävningskänsla
  • obehag eller smärta i bröstet
  • illamående eller magbesvär
  • yrsel, ostadighet
  • jagförändring (depersonalisation), derealisation
  • rädsla att förlora kontroll eller sitt förstånd
  • dödsångest
  • frossbrytningar eller värmevallningar
  • domningar (parestesier) eller klåda

Paniksyndrom

Återkommande, oväntade panikattacker och rädsla för nya attacker. Ofta distinkt sjukdomsdebut, ofta kroniskt förlopp. Kvinnor : män 2:1. Debuterar i tonåren-40 års ålder. Överdödlighet i kardiovaskulära sjkd, ffa män. Förhöjd suicidrisk, ökat alkoholberoende. Agorafobi förekommer hos 50% (se nedan).

Olika etiologiska mekanismer: biokemi, kognitiv teori (rädsla för fysisk sjkd ger ångest som upplevs som fysisk sjkd) och hyperventilation. Hyperventilation kan utlösa en panikattack eller vara en följd av denna. Vid överkänslighet för CO2 ⇒ hyperventilation ⇒ kvävningskänsla ⇒ ångest ⇒ hyperventilation. Hypokapni ⇒ vasokonstriktion ⇒ sänkt centralt blodflöde ⇒ cerebral hypoxi. Dessutom respiratorisk alkalos ⇒ ökad excitabilitet i nerver och muskler pga minskad jonisering av kalcium ⇒ kan ge parestesier.

Kriterier

A. Återkommande oväntade panikattacker

B. Minst 1 av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid

  • ihållande ängslan för ytterliggare attacker
  • oro för betydelsen eller följderna av attacken (tex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
  • en betydande beteendeförändring med anledning av attackerna

C. Attackerna beror inte på direkta fysiologiska effekter av ngn substans (tex missbruksdrog, medicinering) eller ngn somatisk sjukdom/skada (ex hypertyreoidism)

Behandling

Akut
  • kroppsundersökning (status, lab, EKG), friande besked, empati, förtrogenhet, lyssnande, bemöta farhågor, arrangera fortsatt kontakt, kolla missbruk
  • ev andning i plastpåse om hyperventilation
Psykologiskt
  • kognitiv beteendeterapi (i första hand)
  • exponering (ffa om agorafobi)
Farmakologiskt
  • SSRI (OBS! låg dos, långsam dosökning, info om initial paradoxal ångest, mån innan effekt) mer än 12 mån, tex citalopram, paroxetin, sertralin, även klomipramin
  • utsättning först när symptomfrihet under 1 år, trappa ut långsamt
  • bensodiazepiner bör undvikas pga risk för beroendeutveckling, vid tillfällig försämring kan alprazolam (god antipanisk effekt, Alprazolam ®, Xanor ®) provas under kortare tid

Agorafobi

Ångest för öppna platser och gator, i vidare mening att ta sig utanför hemmet. Med eller utan panikattacker. Prevalensen ca 3%, dubbelt så hög hos kvinnor. Debuten mellan 20 och 40 år. Ofta samtidig klaustrofobi med ångest i folksamlingar, hissar, köer, biografer, samlingssalar m.m. Undvikande av fobisk situation vanligt. Behandlas med dynamisk psykoterapi med exposition.

 

  

PSYKIATRI
-Översikt

Introduktion
-Psykiskt status
-Psykiatrisk anamnes
-Medvetande
-Tanke- och jagstörningar
-Axlar enligt DSM

Affektiva syndrom
-Definitioner
-Depression
-Mani och hypomani
-Cykloid psykos
-Postpartumpsykos
-Kroniska affektiva syndrom

Ångestsyndrom
-Panikattack, paniksyndrom och agorafobi
-Ångest
-Social fobi och andra fobier
-Tvångssyndrom
-Krisreaktion
-Posttraumatiskt stressyndrom
-Organisk och drogrelaterad ångest

Övrig psykiatri
-Beroendesjukdomar
-Demens
-Flyktingar och asylsökande
-Konfusion
-Minnesstörning
-Neuropsykiatriska störningar
-Personlighetsstörningar
-Psykiatrisk juridik
-Psykoser
-Schizofreni
-Sexologi
-Suicid
-Sömnstörningar
-Äldrepsykiatri
-Ätstörningar

Behandlingsmetoder
-ECT
-Psykofarmaka
-Psykoterapi

Sidan uppdaterad 2012-09-24
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt