Startsidan







































 
Start

BEROENDESJUKDOMAR

"Missbruk"

Substansbruk som leder till funktionsnedsättning och lidande. Missbruket leder till:

  • misslyckande i skola, arbete eller hem
  • risk för fysisk skada
  • upprepade kontakter med rättsväsendet
  • fortsatt användning trots pågående eller återkommande problem

Beroende

Minst tre av följande inom samma 12-månadersperiod:

  • toleransutveckling (behov av större dos för effekt eller påtagligt minskad effekt vid samma dos)
  • abstinens (specifika symptom vid avbruten tillförsel o/e intag av drog/korstolerant drog/återställare)
  • kontrollförlust (intag av större mängd eller längre tid än vad som avsågs)
  • varaktig önskan eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag
  • betydande tid används för att skaffa, konsumera och hämta sig från användning av drogen
  • viktiga aktiviteter ges upp eller minskas
  • fortsatt konsumtion trots fysiska och psykiska skador

Psykiskt beroende: drift att återuppleva belöningsupplevelse. Fysiskt beroende: kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan. Toleransutveckling och abstinensreaktioner.

Alkohol

10-15 % av vuxna män har allvarliga alkoholproblem, 5-10 % av vuxna kvinnor. Ca 30% av alla sängbeläggningar är till följd av sjukdom pga alkoholöverkonsumtion. Vid terapiresistenta depressioner ⇒ tänk alkohol. Ökad risk för suicid och komorbiditet (bipolära syndrom, schizofreni, paniktillstånd, tvång m.m.). Ensamstående man i övre medelåldern med alkoholproblem ⇒ störst risk för suicid!

Rusfasen varar ungefär 18 h och består av eufori, rus, sänkt vakenhet och bakfylla. Samtidigt som bakfyllan sätter in börjar även abstinensen som förvärras successivt och sedan avtar, varar upp till 7 dgr.

Observera att alkoholberoende är ett hinder för att inneha körkort enligt Vägverkets författningssamling.

CAGE-frågor

Under det senaste halvåret:

  • har du känt att du borde/försökt skära ner ditt drickande av alkohol? (Cut-down)
  • har andra personer kritiserat dig gnm att kritisera ditt drickande? (Annoyance
  • har du ofta samvetsförebråelser/skuldkänslor efter att ha druckit alkohol (Guilt)
  • har du vid flera tillfällen druckit alkohol genast på morgonen för att lugna nerverna och bota baksmällan? (Eye-opener)
  • ja på 2 eller fler är illa, indikerar vanligen alkoholmissbruk

Standardglas

  • 45 cl folköl
  • 33 cl starköl
  • 16 cl vin = ett glas
  • 8 cl starkvin
  • 4 cl sprit

Risknivåer mätt i standardglas per vecka

  • låg: man 0-10, kvinna 0-7
  • ökad: 11-18 resp 8-13
  • skadlig: 19 eller fler resp 14 eller fler

Riskkonsumtion är 210 g alkohol/vecka (3 flaskor vin) för män och 140 g resp 2 flaskor vin/vecka för kvinnor. Bingedrinkning utgör riskbeteende.

Alkoholabstinens

Definition enl DSM IV. Skattningsskalor finns.

Upphört eller minskat ett intensivt alkoholmissbruk
Minst 2 av följande har utvecklats under loppet av timmar till dygn
  • autonom hyperaktivitet (svettning, puls >100)
  • handtremor
  • sömnsvårigheter
  • illamående, kräkning
  • övergående visuella, taktila eller auditiva hallucinationer eller illusioner
  • psykomotorisk agitation
  • ångest
  • ep-anfall av grand mal-typ
Symptomen orsakar lidande och försämrad funktion
Kan ej förklaras av psykisk sjukdom osv

Predelirium

  • tremor
  • svettning
  • takykardi
  • ångest
  • ofta sömnstörning, aptitminskning
  • kan var upp till en vecka eller övergå i:

Abstinenshallucinos

  • symptom som vid predelirium men även:
  • hallucinationer, ffa syn (DD: alkoholhallucinos med auditiva hallucinationer)
  • pat är klar och orienterad; växlande sjukdomsinsikt
  • kan vara i 1-2 dgr eller övergå i:

Delirium tremens

  • debuterar 1-4 dygn efter upphört alkoholintag (0 promille)
  • föregås ofta av intensiva mardrömmar och abstinenssymptom
  • alla symptom som vid abstinenshallucinos men:
  • kraftigaretremor, högre puls och BT, ymnigare svettning osv
  • tillkomst av oklarhet och desorientering
  • allvarlig prognos om dehydrering, hypertermi, cirkulationssvikt
  • svåra fall får hjärnstamspåverkan med opistotonus, hyperkinesier och flapping tremor
  • 15-30 % letalitet vid obehandlat tillstånd
  • kindlingfenomen, dvs får det snabbare nästa gång
  • Stesolidschema 10 mg x 4, halveras varje dag, ges om man tidigare haft delirium

Farmakologisk behandling vid avgiftning/abstinens

Krampprofylax

  • till alla med tidigare anamnes eller långvarigt bruk (veckor-mån)/stora mängder
  • blandmissbrukare: T Tegretol 200 mg 1x3 (brukar börja med mixtur 20 mg/ml, 20 ml x1), är litet sederande

Vitaminer

  • vid 2-3v veckors anamnes på hög konsumtion
  • inj Betabion 50 mg/ml, 2 ml im i 5 dgr
  • ge inte glukosdropp till medvetslösa missbrukare utan att ha bett B-vitaminer!

Sedering

  • T. Atarax 25 mg initialt 2 x 3, därefter 1x3 i några dgr (om inte så stor risk för dille)
  • drp Theralen 40 mg/ml 0,5-2 ml vb (bra vid vegetativa symptom)
  • viktigast med god sömn de första dagarna: Propavan 25 mg 1-2 tn alt Imovane 7,5 mg 1-2 tn

Övrigt

  • mixt Heminevrin 50 mg/ml, 10-20 ml vb ges endast vid delirium
  • T. Stesolid 10 mg enligt schema (10mg x 4 första dygnet, sedan 5 mg 1x4 och sedan 5 mg 1x2) ges vid tidigare anamnes på DT eller EP eller om pat är mkt nedgången
Behandling i sammanlagt 4-6 dagar!

Företagshälsovård om anställd, annars Soc. Alkpol, AA.

Behandling lindrig abstinens

Inga riskfaktorer för delirium eller abstinenskramper.

  • öppenvård
  • B-vitamin T. Oralovite ® 1x 3
  • Antabus 400 mg x1 i tre dagar, sedan var tredje dag
  • Propavan ® tn (propiomazin, sederande), ges under Antabusskydd
  • droppar Theralen ® (alimemazin, sederande) vb mot ångest och oro
  • ev Tegretol ® som krampprofylax

Behandling uttalad abstinens

  • inläggning, regelbundna kontroller av puls, BT och temp
  • Betabioninjektioner ⇒ Oralovite efter några dagar
  • Antabus enl ovan
  • T. Sobril första dygnet, sedan nedtrappning
  • Tegretol ® om tidigare ep eller andra riskfaktorer
  • Propavan ® tn
  • Theralendroppar vb

Behandling delirium tremens

  • inläggning! med regelbundna kontroller av puls, BT och temp
  • testdos M. Tegretol ® (karbamazepin, krampförebyggande) 20 mg/ml; 20 ml på akuten
  • därefter T. Tegretol ® 200 mg x 2 i totalt 7 dygn
  • B-vitaminer iv (alltid före glukos!)
  • T. Oralovite ® 2x 2 (vit B och C), T. Folacin ® 5 mg 2x2
  • puls, BT x 4, tempkontroll x 2, vätske- och elektrolytkorrektion, ljust rum, vårdpersonal i närheten, mat om pat vill äta
  • T. Sobril ® högdos första dagen, därefter nedtrappning alt Stesolidschema 10 mg x 4, halveras varje dag, vissa menar att antiepileptika inte behövs samtidigt som stesolidschema
  • Propavan ® - sömn
  • Theralen ® - ångest oro
  • T. Heminevrin ® (klometiazol, sedativt och neuroprotektivt) enligt schema. OBS! Risk för BT-fall ⇒ övervaka noga! (används inte längre enl läkemedelsboken?)

Inläggningskriterier

  • promillehalt över 3
  • tidigare eller pågående anamnes på kramper, hallucinos, delirium
  • puls över 115
  • komplicerad blandintox
  • långvarig daglig konsumtion över 75 cl/dygn
  • andra sjukdomar (pneumoni, pankreatit)
  • somatiska/psykiatriska komplikationer

Vid uppenbar risk för kramper eller dille, hänvisa till medicinklinik. Psykiatrisk indikation för inläggning här.

Lab

  • ta blod- och leverstatus
  • GT stiger när druckit länge
  • CDT känsligare
  • MCV, makrocytär anemi
  • trombocytopeni

Anmälan

  • regelbunden anmälan till familjeenheten, Soc, när det finns minderåriga barn hemma

Initiering av poliklinisk avgiftning på AKM

  • beroendemottagning 8-20 vardagar, även öppen på helger
  • prata med pat + personal från 62:an
  • skriv in avgiftningsläkemedel
  • får med sig lkm
  • nästa dag går pat direkt till 62:an
  • ej Stesolid eller Imovane om berusad
  • bör ta Antabus (ej när berusad) om man får Stesolid
  • remiss medicin om dille
  • lab tas dagen efter på 62:an, kan ge en antabus innan

Abstinenskramper

  • inom abstinensens första 4 timmar
  • senare om blandmissbruk med bensodiazepiner

Alkoholhallucinos

  • efter lång tids missbruk, medan pat är alkoholpåverkad
  • oftast hörselhallucinationer (inte kommenterande eller samtalande; pat har insikt)
  • hjärnskada
  • försvinner till en början vid nykterhet men kan bli irreversibelt

Behandling alkoholberoende

Antabus ® (disulfiram)

  • aldehyddehydrogenashämmare ⇒ ansamling av illamåendeskapande metaboliter
  • alkoholintag ger förutom illamående ev kräkningar, ansiktsrodnad, dunkande huvudvärk, andnöd, palpitationer, BT-fall, svettning, risk för kardiovaskulär kollaps
  • KI: graviditet, demens, svår hjärtkärlsjukdom, risk för arytmi (absoluta)
    diabetes, hyperthyreos, psykos, ep, allvarlig leverskada (relativa)
  • möjligt att dricka om samtidigt intag av antihistamin (ex Lergigan)…

Revia ® (naltrexon)

  • opioidantagonist som inhiberar opiatreceptorn (my) ⇒ ingen eufori vid alkoholintag
  • beh 6 mån + KBT
  • bra vid hereditet
  • kontraindicerat vid grav leverskada

Campral ® (acamprosat)

  • normaliserar det hyperglutaminerga tilståndet som föreligger vid beroende via NMDA-receptorn
  • motverkar sug, craving
  • minskad återfallsrisk
  • beh 1-2 år + psykosocial behandling
  • inte så bra effekt

Wernicke-Korsakows syndrom

Vid långvarigt alkoholmissbruk. Kan också utvecklas ur delirium. Upphävt tiaminupptag (vit B1) från tarmen ⇒ tiaminbrist hos genetiskt predisponerade ⇒ blödning, celldöd, ärrbildning i hjärnstammen, lillhjärnan, thalamus och mamillkropparna. Korsakow-psykosen kan också uppstå vid processer kring tredje ventrikeln, vid utbredda hjärnskador, Mb Alzheimer m.m. Diagnostiseras oftast post mortem.

Symptom Wernicke-encefalopati

  • akut eller subakut
  • diplopi (uni- eller bilateral abducenspares, konjugerad blickpares, anisokori, ev internukleär oftalmoplegi, horisontell eller vertikal nystagmus)
  • gångataxi, bredspårig gång, korta, släpande steg
  • uppmärksamhets- och minnesstörning
  • konfusion
  • så småningom medvetandepåverkan

Symptom Korsakows psykos

  • ante- och retrograd amnesi
  • konfabulation
  • desorientering (främst till tid)

Handläggning

  • inläggning (LPT-indikation)
  • massiv Betabioninjektion 2 ml iv (redan vid misstanke), sedan im. Alltid B-vitaminer före glukos! Kolhydrater ökar tiaminomsättningen. CAVE: Metronidazol (Flagyl ®) fungerar som en antimetabolit till tiamin
  • ev Mg
  • undvik glukosinfusion

Förlopp

De neurooftalmologiska symptomen brukar försvinna relativt snabbt vid behandling. Ataxin blir bestående hos drygt hälften. Amnesin och den horisontella nystagmusen är oftast irreversibla. Fullständig restitution sker hos 20%. 15% dödlighet trots terapi.

Narkotika

Numera föreligger ett utbrett blandmissbruk.

Centralstimulantia

  • Amfetamin, Metamfetamin, Metylfenidat (Ritalina ®), Fenmetrazin (Preludin ®) mfl syntetiska droger
  • Kokain, Katin, Katinon naturliga
  • Crack (rent kokain i okänd mängd)
  • potentierar dopaminsignalerna genom att hämma upptaget av dopamin
  • måttlig toleransutveckling

Ruseffekt

  • 15-30 min för kokain, 3-5 h för amfetamin
  • liknar mani
  • kick (vid injektion), eufori

Fysiska effekter

  • sympatikuspådrag
  • mydriasis
  • temperaturstegring

Långtidseffekter amfetamin

  • avmagring, leverpåverkan, fladder (tics, choreiforma rörelser), pundning (meningslöst upprepande av stereotyp aktivitet), tjacknoja (paranoia), toxisk psykos

Långtidseffekter kokain

  • psykos (flimmerskotom, hallucinationer, paranoia, konfusion…), paranoia, skador i näsa och luftvägar, tromboflebit vid inj, eufori/dysfori

Abstinens

  • starkt sympatikuspådrag, paranoia, depression, suicid, taktila hallucinationer (kokain)

Avgiftning

  • VVV, inläggning (tyst och mörkt rum)
  • BZ vid oro och sömnstörning (kort tid)
  • BZ initialt vid psykos, neuroleptika först efter > 6h (risk för BT-fall, leverskada)

Hallucinogener, psykomimetika

  • LSD och psilocybin liknar serotonin
  • meskalin liknar kemiskt amfetamin
  • cannabis, PCP (fencyklidin)
  • påverkar tänkandet, perceptionen och sinnesstämningen utan att orsaka nämnvärt ökad eller hämmad psykomotorik

Cannabis

  • Cannabis sativa
  • marijuana, hasch, cannabisolja, ffa rökning
  • tetrahydrocannabinol aktiverar THC-receptorer i hjärnan
  • lagras i fettväv ⇒ långsam elimination
Rus
  • börjar efter ca 15 min, max 30-60 min, avtar inom 4-6 h
  • eufori
  • lugn, avslappning
  • ökad självkänsla, omnipotens, avhämning
  • perceptionsförändringar
  • längtan efter sötsaker
  • depersonalisation
  • förändrad tidsuppfattning
  • störd uppfattnings- och koncentrationsförmåga
  • snedtändning liknar panikångest
  • psykosgenombrott (trol. endast hos predisponerade), kan utlösa schizofreniskov
Fysiska effekter
  • hängande ögonlock, mydriasis, vasodilatation, ökad hjärtfrekvens, ökat BT
Långtidseffekter
  • lungcancer, nedsatt fertilitet, amotivationssyndrom, kognitiv nedsättning, koncentrationsstörning, flashbacks
Abstinens
  • långvarigt bakrus (huvudvärk, trötthet, olust), muskelvärk, snuva
  • ångest, sömnstörning, depression, suicidhandlingar
Behandling
  • frekvent samtalsterapi, diskussion
  • lågdos NL vid ångest, sömnstörningar (undvik benso!)
  • SSRI om depression
  • inläggning om missbruket inte kan bytas polikliniskt

LSD

  • även meskalin, psilocybin, psilocin
  • ej beroendeframkallande ⇒ inga abstinenssymptom
  • hämmar impulser från serotoninerga neuron
  • mycket snabb och kraftig toleransutveckling
Rus
  • 12-20 timmar
  • perceptionsförändringar
  • inkonstansfenomen
  • bisarra kroppsupplevelser
  • hallucinationer
  • omnipotensupplevelse - "kan flyga"
  • snedtändning (bad trip) med panikångest, konfusion, hotfulla hallucinationer, (auto-) aggressivitet
Fysiska effekter
  • saknas
Komplikationer
  • förlängd rusduration ("fastna på en tripp") i veckor-mån (neuroleptika funkar inte)
  • flashbacks efter månader eller år (neuroleptika funkar inte)
  • psykoser
Behandling
  • lugn och ro, ev SSRI, ev neuroleptika

PCP, "angel's dust"

  • aggressivitet, våldsbrott, analgesi
  • död i andningsförlamning

Hallucinogena amfetaminer

  • både centralstimulerande och hallucinogena egenskaper
  • MDMA (ecstasy), MDA, "designer drugs".
  • sannolikt måttlig toleransutveckling
  • inget beroende

Ecstasy

  • frisätter serotonin
  • ger en kick
  • effekterna kan ibland kvarstå flera veckor
Rus
  • minuter till tre timmar
  • centralstimulerande, hallucinogent och empatogent (lyckoruseufori)

Bieffekter och komplikationer

  • konfusion, depression, sömnstörning, ångest, paranoia
  • dimsyn, svimning, frysning, svettning, dehydrering, saltförlust som ger hjärnödem, hypertermi, hjärt- och njursvikt
  • fragmentering av serotoninneuron, irreversibla minnesstörningar, svårbehandlad depression

Behandling

  • lugn och ro, symptomatisk behandling

Opiater

  • opiater naturligt förekommande (morfin, kodein), opioider syntetiska (heroin, metadon, dextropropoxifen, petidin, fentanyl, ketogan
  • binds till hjärnans opiatreceptorer ⇒ centralt dämpande
  • mycket stor och snabb toleransutveckling
  • korstolerans
Rus
  • kick (endast vid injektion av snabbverkande)
  • eufori, upprymdhet, intensiv känsla av välbehag övergår i lugn, dåsighet, välmående
  • smärtfrihet
Fysiska effekter

Parasympatiskt

  • mios
  • torr, varm, rosig hy
  • klåda
  • obstipation
  • hostdämpning
Långtidseffekter
  • inga på inre organ men obalans i hjärnans endorfinsystem
Abstinens
  • motsatt ruset (sympatiskt)
  • bla illamående, diarré, snuva, tremor, ångest, dysfori, rastlöshet, mydriasis, puls- och blodtrycksökning
Antidot
  • 1 ml Narcanti ® (naloxon) iv (0,4 mg), kan upprepas 1-3 ggr inom en halvtimme
  • ge lika stor dos im samtidigt
  • kortare t1/2 än heroin ⇒ övervakning!
Avgiftning
  • bör ske på sjukhus!

1. Blockera opiatreceptorerna med korstolerant, mindre euforiserande preparat

  • Subutex ® (buprenorfin): partiell agonist, sederande, få biv, skonsam avgiftning, vid svår abstinens
  • Metadon: full agonist, vid mkt svår abstinens, till gravida eller kraftigt nedgångna

2. Opiatabstinensen är ett noradrenergt tillstånd

  • Catapresan ® (klonidin): alfa-adrenerg agonist, inget beroende, ingen sedering men risk för BT-fall ⇒ testdos! anv vid lindrigare abstinens

3. Övrigt

  • antiemetika vid kräkning
  • Imodium el liknande vid diarré
  • sedativa/hypnotika vb (Theralen eller Propavan), undvik benso!
Överdos
  • fria luftvägar
  • andningsassistans
  • ev hjärtmassage
  • Narcanti ® iv
  • ev vård enl LVM, LVU, ev LPT
  • livshotande!

Metadonunderhållsbehandling

Ersätter heroinet med Metadon ⇒ upphäver heroinets effekt och tar bort craving. Lång halveringstid. Ges peroralt dagligen. Liten risk för missbruk men kan överdoseras och ge upphov till biverkningar och intox. Oftast livslång behandling. Alternativ behandling med Subutex ® som har högre säkerhet, färre biverkningar men räcker inte alltid till. Risk för mors om injektion.

GHB

  • GABA-metabolit som hämmar dopamin
  • låg dos ger stämningshöjning, hög dos är sederande och överdos ger medvetslöshet
  • små skillnader i dos!
  • effekten potentieras av alkohol
  • efter uppvaknandet inget bakrus, aggressivitet vid för tidigt uppvaknande
  • beh: respirator, krampprofylax och anxiolytika

Bensodiazepinmissbruk

  • störst beroendepotential om snabbt insättande effekt och hög bindningsaffinitet ssk Flunitrazepam (Rohypnol ®), lorazepam (Temesta ®), diazepam (Stesolid ®)

Risk för beroende

  • annat missbruk/beroende
  • hereditet för beroende
  • personlighetsstörning
  • bz vid inadekvat behandling för affektiva symptom

Bensodiazepinintoxikation enl DSM-IV

Kliniskt signifikanta och maladaptiva förändringar av beteende eller psyke som utvecklas under eller kort tid efter intag av sedativa/hypnotika/anxiolytika. Dessutom minst 1 av:

  • sluddrigt tal
  • dålig koordination
  • ostadig gång
  • nystagmus
  • minnesstörning eller försämrad uppmärksamhet
  • stupor eller koma

OBS! Intoxsymptom ses även vid moderata doser vid

  • hypoalbuminemi
  • lever- och njurinsufficiens
  • äldre patienter

Först uppstår oftast tolerans mot sederande/sömngivande effekt, senare mot ångestdämpande

Abstinens

  • utvecklas inom 12 h vid kortverkande medel, når då sitt max efter 2 dygn och avklingar efter en vecka
  • vid långverkande preparat utveckals abstinenesen på ett par dygn och når sitt max efter 4-7 dgr, avklingar på 2-4 v
  • minst 2 av 8 inom loppet av några timmar till några dygn efter upphörande eller minskning av långvarigt och intensivt bruk av bz
  • autnom hypperreaktivitet (svettning, takykardi)
  • handtremor
  • sömnsvårigheter
  • illamående eller kräkning
  • övergående visuella, taktila eller auditiva hallucinationer/illusioner
  • psykomotorisk agitation
  • ångest
  • ep-anfall, grand mal

Abstinensbehandling/nedtrappning

  • rekyleffekt: ökad oro och ångest eller sömnsvårigheter
  • delirium med kramper kan komma efter ngn dag till en vecka
Bedömningssamtal
  • hereditet, social situation, missbruksanamnes
  • dos i milligramekvivalenter av diazepam
  • skriftlig överenskommelse
Akut inläggning
  • svåra behandlingskrävande abstinenssymptom
  • suicidalitet
  • graviditet
  • allvarlig intox
  • psykos
Nedtrappning i slutenvård
  • psykiatrisk samsjuklighet
  • blandmissbruk
  • social instabilitet
  • upprepade tidigare behandlingsförsök i öppenvård
Princip för avgiftning
  • under ca 1 mån gradvis minska bz förstärkning av GABA-receptorfunktionen ⇒ uppkommen tolerans hinner reverseras
  • använd preparat med lång halveringstid för att undvika nivåfluktuationer, ex oxazepam (Sobril ®, Oxascand ®) eller diazepam (Stesolid ®)
  • kan mäta serumkonc av desmetyldiazepam 1 gång/vecka
  • täta stödsamtal
  • vid bensoabstinens skall neuroleptika undvikas eftersom kramptröskeln sänks och ep kan utlösas
Nedtrappning efter användning av normala terapeutiska doser under lång tid (> 4 v)
  • 20-25 % av ursprungsdos trappas ut varje vecka
Abstinensbehandling efter höga doser
  • starta på 50 % av ekvivalent diazepamdos och använd denna i 3-5 dgr, justera ev
  • trappa 10-20% 2 ggr/vecka
  • diazepamdosen ges med 8-12 h intervall

Om symptom ⇒ gör uppehåll i nedtrappning (men öka inte dosen!).

Tablettmissbruk

  • bz-sömntabl max ngn vecka till en månad
  • cave tillvänjning Imovane, kan sluta tvärt
  • kodein nedtrappning till rekommenderad dygnsdos, sedan abrupt utsättning + insättning av Catapresan
  • äldre: byt från lång halveringstid till kort
  • propavan det enda sömnmedlet som inte ger tillvänjning
 

  

PSYKIATRI
-Översikt

Introduktion
-Psykiskt status
-Psykiatrisk anamnes
-Medvetande
-Tanke- och jagstörningar
-Axlar enligt DSM

Affektiva syndrom
-Definitioner
-Depression
-Mani och hypomani
-Cykloid psykos
-Postpartumpsykos
-Kroniska affektiva syndrom

Ångestsyndrom
-Panikattack, paniksyndrom och agorafobi
-Ångest
-Social fobi och andra fobier
-Tvångssyndrom
-Krisreaktion
-Posttraumatiskt stressyndrom
-Organisk och drogrelaterad ångest

Övrig psykiatri
-Beroendesjukdomar
-Demens
-Flyktingar och asylsökande
-Konfusion
-Minnesstörning
-Neuropsykiatriska störningar
-Personlighetsstörningar
-Psykiatrisk juridik
-Psykoser
-Schizofreni
-Sexologi
-Suicid
-Sömnstörningar
-Äldrepsykiatri
-Ätstörningar

Behandlingsmetoder
-ECT
-Psykofarmaka
-Psykoterapi

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt