Startsidan







































 
Start

SÖMNSTÖRNINGAR

Vanliga, 5 % av män, 10% av kvinnor. Ökar med stigande ålder. Ökar i menopausen. Yngre har huvudsakligen insomningsproblem, äldre oftare problem med täta uppvaknanden, svårigheter att somna om o/e tidigt morgonuppvaknande. Förmåga att sova utan uppvaknanden anses vara ett bättre mått på sömnkvaliteten än den totala sömntiden under natten. En minskning av nattsömnen med 1-2 h ger dagtrötthet. Tidigt uppvaknande blir allt vanligare med stigande ålder och betraktas ofta som ett normalt inslag i sömnfunktionens åldrande. Tidigt uppvaknande är även ett vanligt symptom vid åldersdepression.

Orsaker

  • somatiska sjukdomar, tex värk, cancer, diabetes, hypertoni, RA, sömnapné, restless legs
  • psykiska sjukdomar
  • extrema avvikelser i kroppsvikten
  • genetiska faktorer
  • m.m.

Behandling

Behandling när sömnens kvalitet är sänkt så att det fysiska eller psykiska välbefinnandet påverkas. Indikationer:

  • somatisk sjukdom, ex värksjukdomar, cancer
  • ångestsyndrom
  • förstämningssyndrom
  • schizofreni (kan debutera med sömnstörning)
  • missbruk
  • krisstillstånd
  • demenssjukdom

Icke farmakologisk behandling

  • undvik förskjutningar i dygnsrytmen
  • undvik kaffe i slutet av dagen
  • undvik rökning och alkoholintag, ffa i slutet på dagen
  • måttlig fysisk aktivitet kan förbättra sömnen
  • bekväm säng, frihet från buller m.m.
  • sov en stund på dagen om du kan och det känns bra
  • försök att få så mkt ljus som möjligt, ssk på morgonen eller förmiddagen

Hypnotika

  • snabbt insomnande
  • god sömn i 6-8 h
  • ingen hang-over
  • bibehållen REM-sömn
  • ingen tolerans eller beroendeutveckling (gäller ej benso)

Behandla grundsjukdomen först! God sömnkultur. Den första förskrivningen av sömnmedel bör begränsas till högst 4 veckor, varefter nedtrappning bör ske i 1-2 veckor. Börja med lägsta rekommenderad dos (halva dosen hos äldre). Helst intermittent behandling.

Bensodiazepiner

  • påverkar GABA-systemet
  • liten påverkan på sömnmönstret
  • låg toxicitet men halv dos till äldre
  • kortverkande om endast insomningsproblem, längre effekt om frekventa uppvaknanden och svårigheter att somna om
  • gradvis nedtrappning av dosen
Risker
  • risk för tolerans- och beroendeutveckling
  • anv ej vid myastenia gravis, sömnapnésyndrom (muskelrelaxerande)
  • försiktighet hos äldre
  • annat missbruk kan recidivera
Ultrakortverkande bz
  • triazolam (Halcion ®), 0,125 mg, 0,25 mg
Kortverkande bz
  • flunitrazepam (Rohypnol ®), 1 mg, kan ge svår intox vid överdosering i komb med alkohol
  • nitrazepam (Apodorm ® 2,5 mg, 5 mg, Mogadon ® 5 mg, Nitrazepam ® 2,5 mg, 5 mg)
Lugnande, sederande bz
  • oxazepam (Sobril ® 5, 10, 15, 25 mg, Oxascand ®)

OBS! Diazepam (Stesolid ® mfl) har lång halveringstid och bör därför inte användas om endast sömnstörning föreligger. Ev aktuellt om samtidig ångest.

Övriga hypnotika

Bensodiazepinliknande
  • främst hypnotika, ej sederande
  • förkortar insomningstid, minskar antal uppvaknande, förlänger sömntiden

Zopiklon (Imovane ®)

  • 5 el 7,5 mg till vuxna
  • effekt inom 30 min
  • lång verkningstid, 6-8h, ringa risk för dagsedering
  • risk för beroende
  • försiktighet till äldre
  • ev bitter smak i munnen

Zolpidem (Stilnoct ®)

  • 10 mg till vuxna, 5 mg till äldre
  • halveringstid 1-3 h, ringa dagsedering
  • sämre effekt på oro och ångest än rena bensopreparat
  • förlängd elimimation vid levercirrhos
  • risk för missbruk

Zaleplon (Sonata ®)

  • binder selektivt till GABA-typ 1-rec
  • snabb absorption och elimination, ingen toleransutveckling
  • insomningstablett, tas omedelbart före sänggåendet, halveringstid 1 h hos vuxna
  • kapsel 10 mg x 1 till vuxna
  • kortvarig behandling, begränsad erfarenhet
Antihistamin
  • propiomazin (Propavan ®) 25 mg, främst hypnotika, inte beroendeframkallande, längre halveringstid, 10h
  • prometazin (Lergigan ®), mer sederande effekt
Klometiazol (Heminevrin ®)
  • vid abstinensepilepsi efter alkohol (delirium tremens)
  • till äldre
  • ges på IVA
  • ökar sekretbildning ⇒ andningsbesvär
Neuroleptika
  • alimemazin (Theralen ®) för dagsedering
  • undvik ospecifika neuroleptika
Antidepressiva
  • amitryptilin (Saroten ®)
  • mianserin (Mianserin ®)
  • sederande
  • ges om även en depression föreligger

Parasomnier

Symptom som kan uppträda vid sömn.

Sömngång, somnambulism

  • hos upp till 5% av barn
  • rel ovanligt hos vuxna (då ofta personlighetsstörningar) ⇒ psykiatrisk utredning
  • under första 1/3 av nattsömnen

Tandgnissel

Nattskräck

  • skrik, motorisk oro och vegetativ hyperaktivitet
  • några min
  • upphör oftast i tonåren (annars psykiatrisk utredning)

Sömnparalys

Mardrömmar

  • endast under REM-sömnen
  • hos vuxna tyder de på en psykisk störning tex PTSD eller personlighetsstörning
  • kan vara läkemedelsutlösta, ex neuroleptika, antidepressiva, bensodiazepiner (vid abrupt utsättning)

Hypersomnier

Uttalad sömnighet dagtid, sömnattacker eller förlängd övergång till full vakenhet vid uppvaknandet. Förutom nedan kan hypersomnier även förekomma sekundärt till somatisk sjukdom, vid missbruk av centralstimulantia i drogfria intervall, vid epilepsi, hjärtinsufficiens, hypotoni, hypothyreos, hypoglykemi, vinterdepression.

Sömnapnésyndromet

  • upprepade andningsuppehåll under sömnen
  • central eller obstruktiv

Narkolepsi

  • ärftligt
  • < 1 promille
  • kvinnor och män lika ofta drabbade
  • debut i sena tonåren
  • livslång duration

Symptom

Sömnattacker på dagen obligat
  • föregås av tilltagande sömnighet
  • ofta i samband med tillfälligt minskad uppmärksamhet
  • mest REM-sömn
  • max 30 min
  • skall ha förekommit dagligen under minst 3 månader
Kataplexi
  • hos 90%
  • plötslig bilateral tonusförlust i den tvärstrimmiga muskulaturen med upphävda muskelreflexer (endast andnings- och ögonmuskulaturen är undantagen)
  • ffa vid starka affekter
  • varar någon minut
Sömnparalys
Hypnagoga hallucinationer
  • i övergången mellan sömn och vakenhet
  • hos en tredjedel
  • visuella, auditiva eller taktila hallucinationer; kan ge upphov till sekundära vanföreställningar
Orolig nattsömn, mardrömmar, sönderhackad sömn

Diagnos och behandling

  • EEG för diagnos om endast sömnattackerna föreligger
  • centralstimulerande medel: koffein eller efedrin i lättare fall, men ofta krävs amfetamin eller metylfenidat (detta dock endast mot sömnattackerna), licensprep
  • antidepressiva (ffa klomipramin, Anafranil ®) mot kataplexi, sömnparalys och hypnagoga hallucinationer
  • MAO-hämmare effektiva mot hela syndromet

Nattlig polyuri

  • nattsömnen störs av frekventa nattliga miktioner
  • ökad nattlig diures
  • orsakas av en upphävd ADH-dygnsrytm
  • uppträder från medelåldern
 

  

PSYKIATRI
-Översikt

Introduktion
-Psykiskt status
-Psykiatrisk anamnes
-Medvetande
-Tanke- och jagstörningar
-Axlar enligt DSM

Affektiva syndrom
-Definitioner
-Depression
-Mani och hypomani
-Cykloid psykos
-Postpartumpsykos
-Kroniska affektiva syndrom

Ångestsyndrom
-Panikattack, paniksyndrom och agorafobi
-Ångest
-Social fobi och andra fobier
-Tvångssyndrom
-Krisreaktion
-Posttraumatiskt stressyndrom
-Organisk och drogrelaterad ångest

Övrig psykiatri
-Beroendesjukdomar
-Demens
-Flyktingar och asylsökande
-Konfusion
-Minnesstörning
-Neuropsykiatriska störningar
-Personlighetsstörningar
-Psykiatrisk juridik
-Psykoser
-Schizofreni
-Sexologi
-Suicid
-Sömnstörningar
-Äldrepsykiatri
-Ätstörningar

Behandlingsmetoder
-ECT
-Psykofarmaka
-Psykoterapi

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt