Startsidan







































 
Start

TOXIKOLOGI

Upptag

Andningsvägar

Inhalation av gaser och ångor

Ju mer vattenlösligt, desto högre upp tas ämnet upp
Mkt vattenlösliga (formaldehyd, ammoniak)
  • irriterande för näsa, svalg, luftstrupen, ögon
  • spt från bronkerna vid höga konc
Måttligt vattenlösliga (svaveldioxid, klor, isocyanater)
  • irriterar luftrören
Dåligt vattenlösliga (nitrösa gaser, fosgen)
  • alveoler, small airway disease, lungödem
Vattenolösliga (CO, organiska lösningsmedel, svavelväte, cyanväte)
  • absorberas till blodet

Partiklar

  • stora, tunga partiklar deponeras på slemhinnor (impaktation) i övre luftvägar
  • mindre partiklar når bronkerna (sedimentation)
  • små partiklar (< 5 mikrometer; respirabelt damm) när alveolerna (diffusion)
Lungans bortförskaffande av partiklar:
  • cilier (i större luftvägar)
  • uppharkling
  • nedsväljning
  • makrofager i små luftvägar ⇒ till cilierna eller in i lungvvd ⇒ till lymfkärl var rester kan deponeras
  • kvarts och asbest dödar makrofagen ⇒ enzymfrisättning ⇒ fibros
  • partiklar (tex blyrök) kan lösas i blodet

Den inandade volymen luft är upp till tio ggr större vid tungt arbete än vid stillasittande.

Mag-tarmkanalen

Absorption
  • nedsväljning från luftvägar
  • födokontaminering
  • ffa i tunntarmen
  • metylkvicksilver absorberas komplett, metalliskt Hg nästan inte alls

Huden

Ffa ämnen med hög fettlöslighet, tex organiska blyföreningar, vissa lösningsmedel och bekämpningsmedel. Kan orsaka förgiftning.

Fördelning

Lokal effekt eller systemeffekt

  • blodplasma viktigast
  • bundet till proteiner
  • löst form ⇒ lämna blodbanan (viktigast)
  • erytrocyterna kan ta upp ämnet (tex oorganiskt bly)

Fettlösligheten bestämmer distributionen

  • fettlösliga ämnen (tex org lösningsmedel) hamnar i fettvvd ⇒ ackumulation
  • ämnet kan, efter avslutad exponering, lämna fettvävnaden (endogen exponering) som kan pågå under lång tid

Avgiftade former kan ibland bindas

  • tex Cd till metallothionein

Blod-hjärn-barriären

  • släpper främst igenom fettlösliga ämnen

Placenta

  • ffa fettlösliga ämnen passerar
  • metylkvicksilver, bly

Blodflöde till olika organ

Vävnadens benägenhet att binda främmande ämnen

  • lever och njurar ackumulerar ofta främmande ämnen
  • bly, Al, fluor kan lagras i skelettet ⇒ kontinuerlig frisättning (endogen exponering) under lång tid

Kritiskt organ, kritisk koncentration

  • det organ som först tar skada

Biologisk monitorering

  • halten i ett indexmedium (tex blod, urin) kan användas som mått på risken för förgiftning

Nedbrytning

Biotransformation

  • CYP 450
  • en konjugerbar grupp bildas i fas I
  • konjugering (bindning) till andra ämnen i fas II (glutationtransferas)
  • biotransformationen ökar vattenlösligheten ⇒ lättare utsöndring
  • reaktiva intermediärer, tex epoxider, fria radikaler, kan bildas
  • induktion av enzymsystem, tex alkohol, PCB; avklingar efter upphörd exponering
  • genetisk polymorfism

Utsöndring

Via urinen

  • metaller, Cd, Pb, Hg, krom återresorberas ⇒ hög konc ⇒ skada på ffa prox tubuli ⇒ sänkt återresorption av lågmol ämnen tex β2-mikroglobulin
  • genom att bestämma halten av ett ämne i urinen kan exponering övervakas

Via gallan

  • enterohepatisk cirkulation (ex metylkvicksilver)

Via saliv, hår, naglar

  • blysöm i tandköttet
  • kan mäta exponering retrospektivt i håret

Via utandningsluft

  • flyktiga ämnen, tex org. lösningsmedel

Via bröstmjölk

  • bly, kvicksilver, klorerade org. ämnen

Toxiska mekanismer

  • akut eller kronisk effekt
  • reversibel eller irreversibel
  • konkurrens med essentiella näringsämnen (bly med zink ⇒ störda enzymer)
  • interaktion med kalciumhomeostasen ⇒ neuropati, enzymstörning
  • receptor(in)aktivering
  • hormonlikanande
  • reaktion med proteiner, tex bly som reagerar med hemsyntesenzymer ⇒ anemi och nervskada, cyanid, svavelväte reagerar med cytokromoxidas; aromatiska aminer, nitrit reagerar med Hb ⇒ methemoglobin
  • allergener eller haptener ⇒ påverkan på immunsystemet
  • direkt reaktion med DNA ⇒ DNA-addukter ⇒ mutationer
  • reaktiva intermediärer, tex fria radikaler som kan orsaka oxidativ stress
  • enzyminduktion ⇒ additiv eller synergistisk interaktion
  • störd reproduktion: spermiebildning, embryotoxicitet, teratogenicitet

Toxikologisk riskanalys

Riskvärdering

Faroidentifiering (ngt är farligt)
Farokaraktärisering (hur farligt?)
Djurförsök
  • artskillnader
  • akut toxicitet bestämmes genom LD50 (den engångsdos i mg/kg kroppsvikt som är letal för 50% av djuren under sju dagar) eller ED50 (effekt-dos)
  • reproduktionseffekter, flera generationer testas
Humandata (saknas ofta)
Dos-effekt-förhållande
  • dos-respons-förhållandet: förhållandet mellan exponering och drabbad fraktion, NOAEL (no-observed-adverse-effect-level), NOEL (nolleffektnivån), LOAEL (lowest-observed-adverse-effect-level)
  • för carcinogener ofta linjärt förhållande
  • tröskelexponering (S-format samband)
Identifiering av känsliga grupper i samhället
Exponeringsbedömning
Riskkarakterisering
  • deterministisk (precisa estimat baserat på bästa bedömning)
  • probabilistisk (statstik); föredras

Riskhantering- och kontroll

  • säkerhetsfaktor lägges till NOAEL/LOAEL
  • livsmedel: ADI (acceptable daily intake), TDI (tolerable daily intake), faktor 10; faktor 100 om endast djurdata finns
  • arbetsmiljön, hygieniska gränsvärden; ofta faktor 2
  • luftföroreningar riktvärden
  • cost/benefitanalys

Riskkommunikation

Info till samhället.

TUNGMETALLER

Tungmetaller, ffa Hg, Cd, Pb, Al, löses ut ur berggrunden vid försurning och kan hamna i dricksvattnet. Pb, Hg, Cd dock så små halter att ackumulation inte sker i vattenkonsumenten men Hg och Cd anrikas i näringskedjan. .

Kvicksilver, HG

Klor-alkali-industrin, smältverk, amalgam, lysrör, termometrar, batterier m.m. Hög expo kan ge akut tubulär nekros.

Metalliskt kvicksilver

  • oorganiskt
  • upptag ffa genom inandade kvicksilverångor
  • amalgam viktigaste expokällan i Sverige men ej bevisat att farligt
  • tuggummituggare mest exponerade ⇒ ångor ⇒ upptag via lungorna (inhalation)
  • förgiftning: personlighetsförändring, tremor, gingivit, metallsmak i munnen, reversibelt
  • sällsynt förekommer typ-4-allergi (kontaktallergi) vid amalgamfyllning

Metylkvicksilver

  • organiskt
  • bildas i vatten ⇒ silas genom fiskgälar ⇒ hög affinitet till biologiskt material ⇒ lagras i muskelvvd hos fisken ⇒ anrikning uppåt i näringskedjan
  • all fisk, men ffa insjöfisk innehåller metylkvicksilver (även havsfisk)
  • passerar placenta och BBB ⇒ stör utmognaden av hjärnan (mental retardation) hos fostret innan modern blir sjuk
  • anrikas i hjärnan
  • Minamata-sjukan: Neurologiska symptom, fosterpåverkan
  • Livsmedelsverket rekommenderar att undvika insjöfisk närmast före, under och efter graviditeten
  • användes förr vid betning av utsäde mot svampangrepp
  • Sverige: pappersindustrin har kontaminerat
  • måste minska både försurningen och kvicksilverutsläppen!

Kadmium, Cd

  • används i batterier, vid lödning, i färg (rött, orange pigment)
  • används inte ssk mkt i Sverige
  • rökning den viktigaste källan i Sverige (tobaksplantan anrikar Cd)
  • finns i berggrunden på vissa ställen i Sverige, tas upp av grödor, ex vete, ris
  • tidigare mkt från fosfatgödsel, nu mest nedfall från kontinenten (koleldning)
  • anrikas i lever och njure
  • mkt lång halveringstid, ca 30 år
  • binds till metallothionein (ett protein med talrika SH-grupper som binder metalljoner) i kroppen. Om stor exponering ⇒ nytt metallothionein hinner inte bildas ⇒ njurskada (prox tubuli) ⇒ rubbning av kalciummetabolism (sänkt återresorption av Ca samt ingen aktivering av vit D) och benomsättning, osteoporos
  • kvinnor tar upp mer Cd än män pga samtidig järnbrist (ökad absorption via tarmen)
  • Itai-itai-sjukan: Zinkgruva ⇒ Cd löstes ut och rann över riskfält ⇒ grav osteomalaci och njurskador
  • även låggradig exponering ger ökade halter

Arsenik

  • används vid glasbruk och virkesimpregnering (förr)
  • finns i dricksvatten i USA och Bangladesh (från berggrunden)
  • ger keratos ⇒ skivepitelcancer i huden
  • kan mäta i hårstrån

Bly

Ackumuleras i kroppen och har relativt lång halveringstid. Kan simulera kalcium ⇒ in via kalciumkanaler ⇒ rubbad kalciumhemostas. Kan även påverka enzymer (sulfhydrylgrupper) ⇒ anemi. Genetisk polymorfism: vissa är mer känsliga. Vid yrkesexponering (smältverk, rödgods (mässing, brons), kristallglas) skall läkarundersökning göras regelbundet.

Blyacetat har använts som tillsats i portvin för att höja sötman ⇒ portvinstå/giktartrit (blyförgiftning). Blyvitt i vit färg är giftigt.

Organiskt bly

  • tetrametylbly och tetraetylbly har använts för att öka oktantalet i bensin
  • mkt giftigt
  • tas upp genom hud och via inhalation
  • passerar BBB (även hos vuxna) ⇒ toxisk encephalopati, förvirring, coma, död
  • förgiftningar är sällsynta

Oorganiskt bly

  • inte lika giftigt men problematiskt
  • smältning, svetsning, mekanisk bearbetning av blyklädda eller mönjemålade metallföremål, kristallglas
  • till blodplasma ⇒ lagras i erytrocyter ⇒ till skelettet (95 %) ⇒ kan lösas ut igen (endogen exponering)
  • kan mäta blyhalten i blod
  • passerar BBB hos foster och barn ⇒ toxisk encephalopati

Graviditet

  • passerar placenta och BBB ⇒ fosterskador
  • gravida kvinnor med hög expo har en ökad risk för infertilitet, missfall, missbildningar och utvecklingsstörning hos barnet
  • finns i modersmjölken
  • gravida eller ammande kvinnor får ej sysselsättas i blyexponerat arbete

Blyförgiftning

Skärbrännare i material målat med blymönja (rostskydd) ⇒ förgasning ⇒ inhalation ⇒ akut intox.

Akut
  • huvudvärk, irritabilitet
  • blykolik
  • CNS- och PNS-symptom
Längre tids exponering (tex keramik belagd med blyhaltiga ämnen)
  • blysöm (svart rand längs tandköttet; kan saknas)
  • anemi, basofil punktering
  • njurskada (proteinläckage)
  • CNS-effekter, dropphand
  • jmf akut intermittent porfyri

KOPPAR, Cu

Kan lösas ut ur nya dricksvattenledningar, ssk av surt vatten ⇒ grönfärgning av håret.

 

  

YRKES- OCH MILJÖMEDICIN
-Översikt

Yrkes- och miljömedicin
-Toxikologi
-Luftföroreningar
-Lungcancer och asbest
-Luftvägssjukdomar
-Retande gaser
-Diverse

Arbetsrelaterade skador
-Sen-, nerv- och muskelskador
-Vibrationer
-Yrkes- och miljömedicinska kliniken

Arbetsmiljölagstiftning
-Arbetsmiljölagen
-Arbetsskadeförsäkringen

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt