![]() |
![]() |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Ortostatisk yrselYrsel förekommer både vid för lågt och för högt blodtryck. Kan bero på rytmrubbningar, hjärtsvikt, stenoser i de stora kärlen, störd kärltonus, överbehandlat blodtryck hos äldre, tonårsortostatism. Yrseln beskrivs som ostadighetskänsla eller presynkope (det flimrar för ögonen, surrar i huvudet eller svartnar för ögonen). Symptomen uppkommer vanligen då pat reser sig upp eller från liggande till sittande och bör inte förväxlas med godartad lägesyrsel. Ortostatiskt prov, EKG, blodtrycksbehandling. Fobisk postural yrselStress- och spänningsrelaterad yrsel. Ofta i efterförloppet till annan yrselsjukdom ex vestibularisneurit eller godartad lägesyrsel, ssk om pat inte har förmåtts att komma i rörelse tidigt. En kombination av ostadighetsyrsel med kraftigt obehag, ev associerat med ångest ⇒ rörelserädsla ⇒ alltmer inskränkt rörlighet. Ond cirkel. Marksvindel, gungande yrsel i stående. "känner sina egna rörelser". Vanligen inga besvär i sittande eller liggande. Vissa platser eller situationer förvärrar besvären medan lite alkohol lindrar. Successivt värre besvär. Sällan spontan remission. Status normalt. Remittera! Behandlas med information, egenträning, rörelseaktivering. I mer uttalade fall antidepressiva (+ diazepam; obs biverkningskänsliga patienter; måste smyga in lkm), sjukgymnastik, ev samtalsterapi, kognitiv terapi. ÅldersyrselMed stigande ålder sker en successiv försvagning av syn, vestibularisorgan, proprioception, CNS-funktion, perifer nervfunktion och muskulär funktion. Ostadighet, rädsla för att falla, jmf fobisk postural yrsel. Uteslut potentiellt botbara orsaker till yrseln. Cirkulation, rytm, BT, anemi, polyneuropati, B12-brist, diabetes, sedativa läkemedel, synfunktion. Aktivera patienten! Myofaciella smärttillståndMuskulofasciella spänningstillstånd i hals-nack-regionen bidrar ofta till yrsel eller är sekundära till tex vestibulära sidoskillnader. Misstanken stärks om patienten är uttalat ömmare på ena sidan. Remiss till sjukgymnast. |
|
||||||
|