Startsidan







































 
Start

CRP hos barn

  • ej bra hos nyfödda, vita bättre, kan stiga eller sjunka vid infektion, dessutom kan trc sjunka efter en längre tid

Bakteriella infektioner

  • ökar först efter 6-12 h
  • tydlig reaktion efter 24 h (stigning även efter insatt ab-behandling)
  • oftast över 50 vid allmän infektion
  • liten lokal infektion eller infektion enbart i slemhinna kan ge mycket liten eller ingen CRP-reaktion

Virusinfektioner

CRP-stegring ses hos
  • adenovirus m tonsillit (kan ha över 100)
  • herpesvirus med stomatit (kan ha över 100)
  • coxsackievirus
  • ECHO-virus
  • RS-virus

Stabilt lågt CRP efter 24 h sjukdomsförlopp talar starkt emot bakteriell allmäninfektion.

Tresiffrigt CRP

  • pneumoni
  • pyelonefrit
  • perforerad app

Feber

  • rektal temp > 38,0º; > 41º är farligt för CNS
  • spädbarn svarar inte med feber under de första månaderna, trots sepsis!
  • AT är det viktigaste!
  • om febern > 39, 5º: hur mår barnet när febern sänks, dvs piggnar det till på alvedon?
  • feber av okänd orsak om > 3 v utan att hitta specifik diagnos, mer än hälften idiopatiska

Kontakta läkare om

  • < 3 mån ålder
  • temp > 40º
  • barnet slappt, irriterat, svårväckt eller förvirrat
  • andningssvårigheter
  • besvär vid miktion
  • exantem/purpura
  • feber utan andra symptom i mer än 3 dygn

Behandlingsindikationer

  • allmänpåverkan
  • > 38,5º + haft feberkramper tidigare
  • barn med feber > 39,5º
  • krampsjukdom
  • cirkulationssvikt

Behandling

Farmakologisk
  • regelbundna intervall var 4-6 h under ett helt dygn (oavsett febernivå)
  • paracetamol 10-15 mg/kg x 4-6 (10 mg enl förpackning, 10-15 enl FASS)
  • ibuprofen godkänt ner till 6 mån ålder (ej vid uvi/njurpåv)
  • CAVE ASA ⇒ Reyes syndrom
  • om barnet inte piggnar till efter febernedsättning ⇒ sök annan orsak
Symptomatisk
  • riklig dryck
  • kan vara uppegående
  • inte för varmt i rummet, bara lakan, kalla handdukar
  • undvik kroppsansträngning (virusmyokardit!)

Feberkramper

  • 4 % av barn, viss ärftlighet
  • oftare vid exantema subitum, GE, pneumoni
  • ökad risk för epilepsi hos vissa
  • utredning (EEG mm) om atypiska anfall, utvecklingsavvikelse, flera anfall under samma feberepisod

Kriterier

  • 6 mån − 4 år första gången
  • mer än 38 grader, kommer ffa när febern stiger/sjunker snabbt
  • primärgeneraliserad
  • symmetrisk
  • varar max 15 min, vanligen runt 5 min
  • ingen bakomliggande CNS-sjukdom eller krampsjukdom (feber sänker kramptröskel ⇒ epileptiker får lättare anfall)
  • inga postiktala spt förutom trötthet

Handläggning

Pågående anfall
  • diazepam pr
  • diazepam iv eller lidocain iv om pr ej hjälper
  • ventilera
  • klä av barnet, öppna fönster, fläkta
  • NSAID eller paracetamol
  • måste inte läggas in
  • dehydreringsstatus, neurologstatus
Profylax
  • information
  • lätt klädd vid feber
  • ge NSAID eller paracetamol
Diazepam pr (i hemmet)
  • vid nästa anfall om tidigare enstaka anfall
  • vid feber > 38,5 om flertal feberkramper tidigare

Diffdiagnoser

  • epilepsi utlöst av febern
  • encefalit/meningit
  • bleka affektkramper (vagus)
 

  

BARNMEDICIN
-Översikt

HLR
-Hjärt- lungräddning på barn

Barnhälsovård och BVC
-Barnets normala utveckling
-Barnvaccinationer

Barnmisshandel
-Barnmisshandel

Neonatalogi
-Fysiologisk omställning vid partus
-Omedelbart omhänder tagande av nyfödd, APGAR
-Asfyxi och återupplivning
-Andningsstörningar hos nyfödda
-Neonatal ikterus
-Perinatala infektioner
-Förlossningsskador

Metabolism
-Neonatal screening, PKU-test
-Hypoglykemi hos barn

Vätske- och elektrolytbalans
-Dehydrering och rehydrering
-Rubbningar i syra/bas- och elektrolytbalans

SIDS
-SIDS

Nutrition och uppfödning
-Barnets normala uppfödning
-Bristtillstånd

Födoämnesreaktioner
-Födoämnesreaktioner
-Laktosintolerans
-Komjölksproteinallergi
-Celiaki
-Kronisk ospecifik diarré

Gastroenterologi hos barn
-Diarré
-Gastroenterit
-Blodig avföring
-Akuta och kroniska buksmärtor
-Reflux
-Obstipation
-Cystisk fibros
-Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn
-EHEC

Endokringa sjukdomar hos barn
-Diabetes
-Hypothyreos
-Adrenogenitalt syndrom
-Överproduktion av binjurebarkhormon
-Tillväxtrubbningar
-Pubertetsstörningar

Kardiologi
-Hjärtauskultation
-Hjärtsvikt
-Medfödda hjärtfel
-Paroxysmal takykardi
-Hypertoni hos barn

Infektioner och immunologi hos barn
-CRP, feber och feberkramper
-Meningit och sepsis hos barn
-Borrelia hos barn
-Infektiösa exantemsjukdomar
-Kawasakis sjukdom och TSS
-Infektionsbenägenhet
-Immunbristsjukdom

Luftvägssjukdomar hos barn
-Stridor och främmande kropp
-Pneumoni hos barn
-RS-virus
-Pseudokrupp
-Epiglottit
-Astma, allergi och eksem

Barnhematologi
-Normalvärden
-Anemi hos barn
-Trombocytopeni, ITP, TTP/HUS
-Henoch-Schönlein
-Koagulationsrubbningar

Cancer hos barn
-Cancer hos barn

Njur- och urinvägssjukdomar hos barn
-Infektioner i urinvägarna
-Enures och inkontinens
-Reflux och hydronefros
-Hematuri och proteinuri
-Glomerulonefrit och nefrotiskt syndrom
-Akut njursvikt
-Yttre genitalia

Neurologiska sjukdomar hos barn
-Huvudvärk
-Kramper hos barn
-Övriga neurologiska sjukdomar

Led- och skelettsjukdomar hos barn
-Hälta
-Septisk artrit och osteomyelit
-Juvenila artritsjukdomar
-Neonatal höftledsinstabilitet
-Skolios

Förgiftningar
-Förgiftningar och huggormsbett

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt