Startsidan







































 
Start

Blandinkontinens

  • 30%
  • utredning med urinodling, urodynamisk mätningar, cystoskopi och MUC (miktionsuretrocystografi) för att fastställa vilken komponent som dominerar
  • i första hand medicinsk behandling

Neurogen inkontinens

Urinblåsans tömning regleras av miktionscentrum i ryggmärgen (S2-S4), pons och cortex. Kolinerg stimulering ger blåskontraktion, betaadrenerg ger detrusoravslappning medan alfaadrenerg ger kontraktion i blåshalsen och inre sfinktern.

Atonisk blåsa

  • skada i blåsväggen eller på sensoriska nerver till/från blåsan ⇒ inga impulser når fram till miktionscentrum ⇒ ingen detrusorkontraktion eller sfinkterrelaxation
  • blåsan spänns ut maximalt och till slut kan en liten mängd urin pressas ut (överflödesinkontinens)
  • efter op, förlossning, psykofarmaka m.m.
  • RIK
  • samma tillstånd uppkommer efter akut ryggmärgsskada med reflexbortfall nedanför skadan, s.k. spinal chock, som varar från några veckor till månader och kan efterföljas av de andra typerna av neurogen blåsrubbning

Decentraliserade urinvägar ("autonom blåsa")

  • skada på sakralryggmärgen, där både reflexbågen och förbindelsen med hjärnan har brutits
  • känner inte när blåsan är full
  • ger inte någon kontraktion av detrusorn, endast den tvärstrimmiga sfinktern hindrar urin från att avgå, när trycket stiger över en viss gräns öppnas sfinktern och urin avgår
  • RIK (intermittent tappningskateter)
  • patienten kan ev själv framkalla tömning genom att trycka ovanför symfysen och samtidigt krysta
  • med tiden blåsväggshypertrofi pga urinretention, kan då göra en sk clamileocystoplastik ⇒ pat måste tappa sig

Reflexblåsa

  • ryggmärgsskada ovanför miktionscentrum S2-S4 (t.ex. MS) ger avbrutna förbindelser med hjärnan men intakt reflexbåge och miktionsreflex
  • hjärnans inflytande saknas (samordning detrusor/blåshals fungerar inte) och när en viss fyllnad uppstått så utlöses miktionsreflexen och blåsan tömmer sig
  • ofta patologisk reflexaktivitet med kärlkontraktion och förhöjt BT
  • detrusorsfinkterdyssynergi (detrusorkontraktion samtidigt som sfinkteraktiviteten ökar) förekommer oftast
  • resurin ⇒ UVI ⇒ trängningsinkontinens
  • reflexen kan ofta utlösas av patienten själv genom stimulering av huden i genitalområdet eller lårets insida
  • behandlas med RIK och ev antikolinergika (Detrusitol ®), ev elektrisk stimulering

Ohämmad blåsa, cerebral dysfunktion

  • partiell skada på ryggmärgen eller hjärnstammen suprapontint kan göra att hjärnans hämmande impulser bortfaller
  • miktionscentrum stimuleras då lätt även av små mängder urin i blåsan, som tömmer sig ofta och okontrollerbart
  • vid stroke, demens, tumor cerebri, Parkinson
  • se över läkemedelslistan, behandla ev förstoppning, närmare till toalett m.m.
  • viss funktion kan återkomma

Perifer neuropati (diabetes)

  • försämrad kärlförsörjning till nerver, tunnväggig blåsa
  • sällsynt om välskött diabetes
  • behandlas med RIK

Övrig inkontinens

Strukturell inkontinens

  • vid anatomiska defekter ex fistlar och missbildningar

Ständig droppinkontinens

  • urinläckage utan trängning eller stressprovokation, t ex pga fistlar eller överfyllnad (distalt avflödeshinder)

Inkontinensutredning

  • anamnes, miktionslista
  • gynus med fylld blåsa: prolaps? atrofi? tumör? blåshalsens rörlighet? (alternativt prostatapalpation)
  • residualurin?
  • urinsticka, urinodling
  • ev neurologisk us
  • cystoskopi vid oklar genes eller blandinkontinens (blåsstenar, infektion, främmande kropp, tumör), ssk om trängningar!
  • urodynamisk undersökning: mätning av trycket i blåsa och urethra (cystometri) under infusion av vätska samt provokation
  • MUC: mätning av intravesikala trycket och flödet genom urethra vid miktion

Allmänna behandlingsprinciper vid inkontinens

Målet är att bibehålla bästa möjliga blåsfunktion. Sträva efter minsta möjliga residualurinmängd och bästa möjliga kontinens. Undvika urinvägsinfektioner och konkrementbildning. Bevara njurfunktionen. För den framtida funktionen är det viktigt att blåsan spänns ut flera gånger per dygn. Om den är konstant tömd så anpassar sig miktionsreflexen till en lägre fyllnadsgrad och vice versa. Ökad risk för infektion vid kvarliggande KAD varför RIK 3-4 ggr/dygn är att föredra. Även detta medför dock en viss infektionsrisk. Kalciumutsöndringen bör kollas (risk för hyperkalciuri och sten). En från nervförbindelser helt isolerad blåsa har fortfarande kolinerga och adrenerga receptorer i blåsväggen och dessa kan påverkas av farmaka.

 

  

GYN & OBSTETRIK
-Översikt

Anatomi
-Gynekologisk anatomi

Menstruationscykeln
-Menscykelns hormoner och faser
-Dysmenorré
-PMS

Blödningsrubbningar hos icke-gravida
-Menorrhagi
-Metrorrhagi
-Oligomenorré och amenorré
-Anovulatorisk blödning
-MHC, hyperplasi
-Postmenopausal blödning
-PCO
-Kontaktblödning

Akuta gynekologiska bukfall
-Handläggning
-Diffdiagnoser

Genitala infektioner
-Symptom vid genitala infektioner
-Nedre genitala infektioner inklusive STI
-Smittskyddslagen
-Övre genitala infektioner

Gynekologisk onkologi
-Uterus
-Vulva och vagina
-Portio och cervix
-Ovarier

Den äldre kvinnan
-Klimakteriet
-Behandling med HRT
-Vulvadermatos
-Prolaps

Urininkontinens
-Stress-/ansträngningsinkontinens
-Trängnings-/urgeinkontinens
-Annan inkontinens

Antikonception
-Metoder
-Abort

Graviditet
-Normal graviditet
-Mödrahälsovård och ultraljud

Graviditetskomplikationer
-Blödning i tidig graviditet
-Blödning i sen graviditet
-Komplikationer i sen graviditet
-Flerbörd
-Under- och överburenhet
-Foglossning

Förlossning
-Fosterövervakning
-Normal förlossning
-Smärtlindring under förlossningen
-Instrumentell förlossning och sectio
-Förlossningskomplikationer
-Puerperiet

Övrig gynekologi
-Dyspareuni
-Endometrios
-Infertilitet

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt