Startsidan







































 
Start

Okomplicerad nedre uvi

Nästan alltid bakteriell. Mycket vanligare hos kvinnor (93%), kortare och vidare urethra som gör att bakterier lätt når blåsan.

Patogener

  • E. coli och Staphylococcus saprofyticus vanligast
  • glöm inte Chlamydia

Symptom

  • starka trängningar flera ggr i timmen, även nattetid
  • täta blåstömningar, pollakisuri (av grek. pollakis, ofta)
  • vid kraftig inflammation ofta terminal makroskopisk hematuri
  • ibland även miktionssveda
  • ingen allmänpåverkan
  • ev palpömhet över urinblåsan, hos män även över prostata och hos kvinnor över bakre urethra
  • urinen ofta grumlig (tillblandning av bakterier, vita blodkroppar och fibrin) och illaluktande (urinämne som sönderdelas av bakterierna)

Diagnos

Urinsticka

Niturtest

  • enterokocker, S. saprofyticus, Pseudomonas och vissa E. coli ger inget utslag
  • används ofta i onödan men bra på barn
  • positiv hos alla med KAD och hos de flesta äldre
  • falskt neg vid kort inkubationstid (vanligt), lågt bakterieantal samt vid intag av stora doser vit C

Vita

  • vägledning, räcker oftast
  • tänk på tbc vid pyuri och negativt odlingsfynd
Urinsediment
  • rikligt med vita, röda blodkroppar, samt bakterier
Urinodling
  • man, barn, gravid, recidiverande eller pyelonefrit (dvs inte vid okomplicerad uvi)
  • minst 4 h i blåsan, mittstråleprov

Behandling

  • växelbruk ab!
  • Furadantin ® (nitrofurantoin) 50 mg 3 i 5 dgr (dosreducera vid njurpåverkan)
  • Selexid ® (pivmecillinam) 200 mg x 3 i 5 dgr
  • Trimetoprim ® /Idotrim ® (trimetoprim) 150-200 (160) mg x 2 alt 300 mg tn i 3 dgr (nu ökad resistens, 25 % hos E. coli)
  • Cefamox ® (cefadroxil) 1 g x 1 alt 500 mg x 2 i 5 dgr, lite sämre än övriga
  • Keflex ® (cefalexin) 500 mg 1x2 i 5 dgr
  • ingen odling, inga kinoloner, ingen uppföljning!
  • brukar ta 3 dgr innan symptomfrihet

ABU

  • behandlas endast hos gravida (inte hos tex diabetiker) eller vid fynd av ureas-positiva bakterier

Komplicerad nedre uvi

  • recidiverande (2 st inom 6 mån eller 3 på ett år)
  • nosokomial (Pseudomonas, Klebsiella, Proteus, Enterokocker, Enterobacteriaceae)
  • barn, gravida, män, KAD

Handläggning

  • alltid odling och resistensbestämning!
Antibiotika
  • växelbruk, modifiera efter odlingssvar
  • kinolon (ex Ciproxin), trimsulfa, Cedax ® (till barn) i 5 dgr
Kontrollodling
  • 2 v efter behandling
  • gärna även efter 4-6 v
Allmänna råd
  • fullständig blåstömning, kissa efter samlag, samlagshygien, ej pessar eller spermiedödande medel

Recidiverande cystit hos kvinnor

Riskfaktorer

  • pessar o/e spermiedödande medel
  • ny sexualpartner
  • sjunkande östrogennivåer efter menopaus
  • antibiotikabehandling senaste månaden

Behandling

  • som vid sporadisk cystit, växelbruk

Vidare utredning

  • om även pyelonefrit göres radiologisk undersökning
  • om upprepade recidiv med stenbildare utred för att utesluta infektionskonkrement i njurar eller urinblåsa
  • gynundersökning (slemhinneatrofi? prolaps?)
  • ev urinflödesmätning

Ev profylax

  • fullständig blåstömning, kissa efter samlag, samlagshygien, ej pessar eller spermiedödande medel
  • lokalt östrogen till äldre damer
  • ev 4-6 mån med trimetoprim 100 mg eller furadantin 50 mg till natten eller i anslutning till samlag
  • Hiprex ® har ej dokumenterad effekt
  • tidigt påbörjad självbehandling
  • odling under pågående profylax behövs ej

Distal uvi hos män

  • räkna med samtidig prostatit ⇒ rektalpalpation
  • PSA stiger vid febril uvi, kan kvarstå länge
  • ABU kan lämnas såvida det inte föreligger stenbildare
Behandling
  • kinoloner (risk för achillesruptur om steroider)
  • trim(sulfa) (CAVE äldre pat kan få utslag, BM-påverkan)
  • beh med ciprofloxacin 500 mg x 2 eller trimetoprim 160 mg x 2 i 2 veckor
  • kontrollodling 2-4 v efter avslutad beh
  • använd inte Furadantin eller betalaktamab (penetrerar ej prostata)

Gravida med ABU eller cystit

  • alltid odling (>90 % E. coli)
  • ABU skall alltid behandlas under graviditet!
  • cefadroxil 500 mg x 2 eller 1g x 1, cefalexin 500 mg x 2, nitrofuradantin 50 mg x 3, pivmecillinam 200 mg x 3 i fem dygn
  • ceftibuten 400 mg x1 eller lorakarbef 200 mg x 2 om resistens mot ovanstående preparat
  • trimetoprim 300 mg x 1 eller 160 mg x 2 i 3 dygn men inte första trimestern (folsyreantagonist) och inte förrän resistensbestämning är gjord
  • kontrollodling med resistensbestämning 1-2 v efter avslutad behandling, därefter 1 gång/mån
  • ev profylax enligt nedan

Profylax vid graviditet

  • om ≥ 2 ABU eller ≥ 2 cystitepisoder eller en akut pyelonefrit
  • tom 1 v efter partus
  • 50 mg Furadantin ® tn eller Cefamox ® 250-500 mg tn, resistensmönstret avgör
Använd inte
  • kinoloner teratogena, påverkar ledbrosket
  • trimsulfa teratogent, hämmar folatsyntesen, använd inte under första trimestern
  • äldre aminoglykosider ototoxiska för fostret, nyare kan användas vid mycket allvarliga tillstånd men rådgör med infektion först

KAD-associerad uvi

  • efter 10 dgr har alla bakterier i urinen, biofilm
  • urosepsis inträffar oftast vid kateterbyte eller vid avflödesobstruktion
  • urinodling endast vid symptom
  • blododling om feber
  • krea och CRP
  • parenteralt Claforan, Fortum, Doktacillin + agl eller ciprofloxacin
  • peroralt cipro, trimsulfa (efter resistensbest), ceftibuten eller lorabid
  • beh i 7 dgr vid distal uvi, 10-14 dgr vid febril
  • KAD bör helst avlägsnas innan ab avslutas
  • alltid KAD-byte under ab-beh om stenbildare
  • ingen uppföljning, dock ev cystoskopi om stenbildare
  • ev po ab-profylax innan bytet om recidiverande, tex T. Ciproxin 500 mg x 1 några timmar före bytet
 

  

INFEKTION
-Översikt

Luftvägsinfektioner
-Tonsillit
-Mononukleos
-Difteri
-Epiglottit
-Sinuit
-Akut mediaotit
-Pertussis
-Pneumoni
-Influensa
-Akut bronkit
-Tuberkulos

Urinvägsinfektioner
-Definitioner
-Nedre uvi
-Febril uvi och akut pyelonefrit
-Uvi orsakad av candida

Gastroenteriter och enterokoliter
-Diarré
-Salmonellos
-Shigellos
-Campylobacter
-Yersinios
-Clostridium difficile
-Kolera
-ETEC
-EHEC och HUS
-Toxinenterit
-Virusenterit
-Giardiasis
-Amöbiasis
-Kryptosporidios

CNS-infektioner
-Likvor normalvärden
-Bakteriell meningit
-Serös meningit
-Kryptokockmeningit
-Encefalit
-Virala CNS-infektioner
-Cerebral abscess
-Spinal epiduralabscess
-Neurokirurgiska CNS-infektioner

Skelett- och ledinfektioner
-Diagnostik
-Septisk artrit
-Spondylit
-Osteomyelit
-Ledprotesinfektioner

Infektioner i hud- och mjukdelar
-Sårinfektioner
-Infektion i hårsäckar
-Impetigo
-SSSS, TSS och Kawasaki
-Ektyma
-Eryspielas
-Cellulit och flegmone
-Nekrotiserande mjukdelsinfektioner
-Diabetes och hudinfektioner
-Infekterade bettsår
-Övriga hud- och mjukdelsinfektioner

Invasiva svampinfektioner
-Översikt, riskfaktorer
-Candida
-Aspergillus
-Kryptokocker
-Pneumocystis
-Sällsynta svampar
-Antimykotika, profylax och behandling

Hepatit
-Hepatit diffdiagnoser
-Hepatit A och E
-Hepatit B
-Hepatit C
-Hepatit D

HIV
-Symptom och diagnostik vid HIV
-Antiretroviral behandling vid HIV
-Coinfektioner och opportunistiska infektioner vid HIV
-Smittsamhet och postexpositionsprofylax vid HIV
-HIV hos gravida kvinnor och barn

Övrigt
-Sepsis
-Endokardit
-Immunsuppression
-HTLV
-Herpes simplex
-CMV
-Exantemsjukdomar
-Feber
-Zoonoser
-Tropikmedicin
-Multiresistenta bakterier
-Infektioner i kärlkatetrar/-portar
-Vaccinationer och reseprofylax
-Smittskyddslagen
-Antibiotika
-Diverse infektionsrelaterat

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt