Startsidan







































 
Start

Kryptokockmeningit

Patogenes

  • Crytpococcus neoformans
  • sen opportunist, CD4 30
  • inhalationssmitta, sporer eller torkade celler
  • lokal infektion, lungor drabbas först
  • hos immunkompetenta kan infektionen clearas eller kontrolleras, granulom i lymfkörtlar
  • hos immundefekta sprids infektionen, makrofager passer blod-hjärnbarriären
  • riskfaktorer är AIDS, steroider, immunsuppressiv behandling, sarkoidos och lymfoproliferativa sjukdomar
  • ej associerade med allvarlig neutropeni

Symptom

  • kan ge feber, hosta, sputa och bröstsmärtor
  • ofta dissemination till andra organ
  • spridning till CNS vanligast, ger subakut meningoencefalit med feber, långvarig huvudvärk, personlighetsförändring; sällsynt fokala lesioner (cryptococcom)
  • vanligt med förhöjt intrakraniellt tryck

Diagnostik

  • tuschfärgning av likvor (indian ink) påvisar kapselförsedda jästceller
  • positiv blododling hos 35-70 % av AIDS-patienter
  • bra antigentest (latexagglutinationstest), kan användas på likvor (även fryst), serum, urin och BAL
  • dessutom svampodling på likvor, antigentest i serum
  • MR, symmetriska förändringar i basala ganglierna

Behandling

  • induktionsbehandling med två preparat amfotericin B/liposomalt amfotericin B i kombination med 5-flucytosin (CAVE benmärgstoxicitet) eller fluconazol, utvärderas efter 2 veckor
  • konsolideringsbehandling med flukonazol 400 mg x 1 i minst tio veckor
  • suppressionsbehandling med flukonazol 200 mg x 1
  • avslutas efter CD 4 > 100 i 3 månader
  • likvortappning om förhöjt intrakraniellt tryck
  • vid utebliven effekt av induktionsbehandling kan tillägg av gamma-interferon övervägas
  • echinokandiner har ingen effekt
  • när ART startas utvecklar 20 % IRIS, kommer ca 30-63 dagar efter insättning, 20 % mortalitet

 

  

INFEKTION
-Översikt

Luftvägsinfektioner
-Tonsillit
-Mononukleos
-Difteri
-Epiglottit
-Sinuit
-Akut mediaotit
-Pertussis
-Pneumoni
-Influensa
-Akut bronkit
-Tuberkulos

Urinvägsinfektioner
-Definitioner
-Nedre uvi
-Febril uvi och akut pyelonefrit
-Uvi orsakad av candida

Gastroenteriter och enterokoliter
-Diarré
-Salmonellos
-Shigellos
-Campylobacter
-Yersinios
-Clostridium difficile
-Kolera
-ETEC
-EHEC och HUS
-Toxinenterit
-Virusenterit
-Giardiasis
-Amöbiasis
-Kryptosporidios

CNS-infektioner
-Likvor normalvärden
-Bakteriell meningit
-Serös meningit
-Kryptokockmeningit
-Encefalit
-Virala CNS-infektioner
-Cerebral abscess
-Spinal epiduralabscess
-Neurokirurgiska CNS-infektioner

Skelett- och ledinfektioner
-Diagnostik
-Septisk artrit
-Spondylit
-Osteomyelit
-Ledprotesinfektioner

Infektioner i hud- och mjukdelar
-Sårinfektioner
-Infektion i hårsäckar
-Impetigo
-SSSS, TSS och Kawasaki
-Ektyma
-Eryspielas
-Cellulit och flegmone
-Nekrotiserande mjukdelsinfektioner
-Diabetes och hudinfektioner
-Infekterade bettsår
-Övriga hud- och mjukdelsinfektioner

Invasiva svampinfektioner
-Översikt, riskfaktorer
-Candida
-Aspergillus
-Kryptokocker
-Pneumocystis
-Sällsynta svampar
-Antimykotika, profylax och behandling

Hepatit
-Hepatit diffdiagnoser
-Hepatit A och E
-Hepatit B
-Hepatit C
-Hepatit D

HIV
-Symptom och diagnostik vid HIV
-Antiretroviral behandling vid HIV
-Coinfektioner och opportunistiska infektioner vid HIV
-Smittsamhet och postexpositionsprofylax vid HIV
-HIV hos gravida kvinnor och barn

Övrigt
-Sepsis
-Endokardit
-Immunsuppression
-HTLV
-Herpes simplex
-CMV
-Exantemsjukdomar
-Feber
-Zoonoser
-Tropikmedicin
-Multiresistenta bakterier
-Infektioner i kärlkatetrar/-portar
-Vaccinationer och reseprofylax
-Smittskyddslagen
-Antibiotika
-Diverse infektionsrelaterat

Sidan uppdaterad 2014-02-19
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt