Startsidan







































 
Start

Endokardit

Indelning

  • tidigare indelning i akut, subakut och kronisk, numera:

Endokardit på nativ (kroppsegen) klaff, NVE

  • innefattar vänsterhjärtat och dubbelsidig
  • 80 %
  • aorta ger oftare hjärtsvikt, mitralis ger oftare embolisering
  • vanligaste agens är alfastreptokocker och S. aureus men även enterokocker, betastreptokocker och pneumokocker samt HACEK-gruppen (Haemophilus spp., Actinobacillus actinomycetemcomitans, Cardiobacterium hominis, Eikenella corrodens, Kingella kingae, vid fynd av dessa agens i blod skall endokarditutredning alltid göras)

Protesendokardit, PVE

  • mekanisk eller biologisk klaff
  • risken är störst under de 6 första månaderna
  • tidig inom 60 dagar efter kirurgi (nosokomialt, KNS, svamp, S. aureus, gramnegativer, ofta knepig resistens)
  • intermediär 60 dgr - 1 år (KNS, svamp, S. aureus)
  • sen > 1 år (samma agens som NVE, ssk om biologisk klaff)
  • paravalvulärt läckage är ett specifikt tecken
  • viktigt med odling!
  • högre mortalitet än NVE

Narkomanendokardit, isolerad högersidig endokardit

  • S. aureus vanligast
  • hos missbrukare nästan alltid tricuspidalis
  • luftvägssymptom kan dominera (septiska lungembolier), hjärtsymptom och blåsljud kan saknas
  • triaden narkomani, S. aureus i blododling och septiska lungembolier är liktydig med tricuspidalisendokardit
  • låg mortalitet, 5-10%

Pacemakerendokardit, PMIE

  • förekommer hos 0,4-1% av alla pacemakerbärare
  • staylokocker vanligast, S. aureus vid tidig PMIE, KNS vid sen
  • feber utan tydligt fokus, ibland endast mycket blygsam tempstegring
  • ev lokala besvär från dosfickan
  • lungemobli inte helt ovanligt

Svampendokardit

  • Candida vanligast i Sverige
  • riskfaktorer är intensivvård med intravaskulära katetrar, bukkirurgi, klaffkirurgi, immunsuppression
  • ofta stora vegetationer och omfattande emboliseringar
  • tidig kontakt med thoraxkirurg
  • om Candida albicans ges ambisome 3 mg/kg/dygn i 6-8 v följt av flukonazol 400 mg x 1 i 2-4 år, dosreduktion till 200 mg kan övervägas efter 1 år
  • lång behandlingstid pga stor risk för återfall

Riskfaktorer för infektiös endokardit

  • hög ålder
  • pågående intravenöst missbruk (60 ggr ökad risk)
  • klaffprotes
  • nyligen genomgången infektiös endokardit
  • medfödda klaffvitier (septumdefekter, stenoser, prolaps, bikuspida osv)

Symptom

  • feber, allt från subfebrilitet till frossa, högfebril (remitterande feber)
  • sänkt AT, trötthet, värk i leder och muskler
  • blåsljud (ssk nytillkommet insufficiensljud), daglig hjärtauskultation på patienter med grampositiv sepsis!
  • hjärtsvikt (nedsmältning)
  • 1/3 får neurologiska symptom pga septiska embolier till CNS
  • septiska embolier kan även ge mjält- och njurinfarkt (ofta hematuri), hjärtinfarkt, petekier, retinablödningar, splinterblödningar under naglarna, Oslers noduli (röda, ömmande på handflator och fotsulor, slemhinnor)
  • högersidig endokardit kan ge septiska embolier till lungorna
  • kontrollera tandstatus

Diagnostik

  • diagnoskriterer enligt Duke innefattar bland annat patologisk förändring på klaffarna, positiv blododling eller klaffodling, intrakardiell abscess m.m.
  • akut endokardit skall snabbt till sjukhus med tillgång till hjärtkirurgi (risk för svikt, MODS) om ingen omedelbar effekt av ab eller vid komplikationer
Blododling
  • 3 blododlingar på 20 ml vardera, tagna från olika stick rekommenderas, blodvolymen är den viktigaste faktorn för att påvisa mikroorganismer vid odling
  • blododlingen skall inkuberas i minst 5 dagar
  • hos ca 2/3 är samtliga blododlingar positiva
  • vid bakteriemi kan agens påvisas i de första två blododlingarna i mer än 90 % av fallen
  • MIC-bestämning för PcG/ampicillin och aminoglykosid görs på alfastreptokocker och enterokocker
  • ev PCR (blod eller serum) om odlingsnegativ infektiös endokardit där PCR-fynd kan påverka behandlingen
  • positiv klaffodling = definitiv diagnos
Blododlingsnegativ endokardit
  • 2-30 % av alla infektiösa endokarditer
  • ökad risk för negativ blododling om
    • pat fått ab nyligen (de 2 senaste veckorna), ssk betalaktamab
    • otillräcklig blodvolym
    • svårodlade eller långsamväxande bakterier: HACEK-gruppen och Nutritionally variant streptococci (Abiotrophia defectiva, Abiotrophia elegans, Granulicatella adjacens)
    • agens som kräver cellodling eller specialsubstrat: Coxiella burneti, Brucella spp, Bartonella spp, Chlamydophila spp, Legionella spp, Mycoplasma spp, atypiska mycobakterier, Tropheryma whippeli
  • PCR på hjärtklaff kan ställa diagnosen Whipples sjukdom (Tropheryma whipplei) eller Bartonella
  • serologi för Q-feber, Bartonella, Chlamydophila psittaci, Brucella
  • diffa mot icke-infektiös endokardit
    • SLE (Liebmann-Sachs endokardit)
    • marantisk endokardit vid cancer
Lab
  • oftast förhöjt CRP och SR
  • blodstatus med diff (ev leukocytos, anemi), elstatus inklusive urea, leverstatus, PK
  • serumrör för ev senare bruk
  • urinsticka, ibland förekommer hematuri
EKG
  • bör tas som inkomstprov på alla med infektiös endokardit
  • av värde ffa vid komplikationer (t.ex. nytillkommet/progredierande retledningshinder vid aortarotsabcess, hjärtinfarkt, perikardit)
Ultraljud (TTE och TEE)
  • TEE har bäst sensitivitet (särsklit bra på att hitta intrakardiella abscesser) och är förstahandsmetod
  • TEE skall alltid användas om klaffprotes, pacemaker eller S. aureus!
  • TEE kontraindicerat om Waran eller annan blödningsrisk, esofagusvaricer
  • TTE bra på klaffinsufficiens
  • TTE att föredra hos barn
  • vid försämring med cirkulatorisk påverkan bör nytt eko göras snarast
Övrig diagnostik
  • rtg pulm för att bedöma hjärtsvikt, septiska embolier (ev CT istället)
  • fynd av Streptococcus bovis/equinus bör föranleda tarmutredning (associerat till tarmmalignitet)

Behandling

Antibiotikabehandlingens längd, allmänna synpunkter
  • standardbehandling 4 veckor
  • vid klaffprotesendokardit oftast 6 v behandling
  • om positiv peroperativ klaffodling alltid 4
  • aminoglykosider har en snabb koncentrationsberoende avdödning; vid endokardit med S. aureus utnyttjas detta för att korta tiden med bakteriemi och prep ges i endos; vid streptokockendokardit utnyttjas emellertid den synergistiska effekten mellan aminoglykosid och betalaktamantibiotika (ej koncentrationsberoende) varför man ger flerdos istället

Antbiotikabehandling om nativ klaff, NVE

Empirisk behandling

Osannolikt S. aureus

  • bensylpenicillin 12 g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv förelat på 3-4 doser
  • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3-5 mg/kg/dygn x 1 i 3-5 dgr

Sannolikt S. aureus

  • endokarditen har föregåtts av eller förekommer samtidigt med hudinfektion, iv missbruk, centrala infarter, pacemaker eller klaffprtoes eller har ettt fulminant septiskt förlopp med kort duration
  • kloxacillin 12g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv fördelat på 3-4 doser
  • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3-5 mg/kg/dygn x 1 i 3-5 dgr

Pc-allergi ej typ 1

  • ersätt penicillin/kloxacillin med cefuroxim 4,5 g/d (2,25-6,75 g) beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv fördelat på 3 doser

Pc-allergi typ 1

  • ersätt penicillin/kloxacillin med vancomycin, initialt 30 mg/kg fördelat på 2 doser
  • dosera efter serumkoncentration, mål 20-30 mg/l toppvärde, 5-15 mg/l dalvärde
NVE orsakad av alfastreptokocker
  • synergistisk, ej koncentrationsberoende effekt mellan aminoglykosid och betalaktamantibiotika utnyttjas vid behandling av streptokockendokardit (därför ges aminoglykosid i flerdos, jmf med endosbehandling vid S. aureus-endokardit där syftet är att korta bakteriemi -tiden)

Initial behandling innnan typning och MIC-bestämning klar

  • bensylpenicillin 12 g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv förelat på 3-4 doser
  • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3 mg/kg/dygn fördelat på 2-3 doser
  • vid allergi se ovan

MIC för PcG ≤ 0,1 mg/l

  • okomplicerad streptokockendokardit
    • bra initialt kliniskt svar, små vegetationer, avsaknad av extrakardiella fokus eller intrakardiella abscesser
    • kombinationsbehandling bensylpenicillin och aminoglykosid i totalt 2 veckor
    • vid ev poliklinisering med cefttriaxon fortsättes även aminoglykosidbehandlingen
  • komplicerad
    • fortsätt med bensylpenicillin enbart
    • totalt 4 veckor
    • övergång till ceftriaxon 2 g x 1 iv om poliklinisering

MIC för PcG > 0,1 mg men ≤ 0,5 mg/l samt Abiotrophia och Granulicatella

  • bensylpenicillin i 4 veckor
  • tillägg av aminoglykosid i 2 veckor
  • vid allergi se ovan

MIC för PcG > 0,5 mg/l men ≤ 8,0 mg/l

  • bensylpenicillin i 4-6 v
  • tillägg av aminoglykosid i 4-6 v
  • vid allergi enligt ovan

Penicillinresistenta stammar med MIC > 8,0 mg/l

  • vancomycin, initialt 30 mg/kg fördelat på 2 doser i 4-6 veckor
  • dosera efter serumkoncentration, mål 20-30 mg/l toppvärde, 5-15 mg/l dalvärde
  • tillägg av aminoglykosid i 4-6 v
  • tänk på dubbel oto- och nefrotoxicitet...
NVE orsakad av betastreptokocker (GAS, GBS) eller penicillinkänsliga pneumokocker
  • bensylpenicillin 12 g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv förelat på 3-4 doser
  • fungerar även på pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet
  • om GBS kan aminoglykosid övervägas
NVE orsakad av enterokocker
  • observera att E. faecium är naturligt resistent mot netilmycin och tobramycin, dessutom sällan känslig för ampicillin

Ej höggradig resistens mot aminoglykosid (MIC ≤ 500 mg/l)

  • pc-känslig (MIC ≤ 16 mg/l) enterokock
    • ampicillin eller bensylpenicillin 12 g/d (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv förelat på 3-4 doser, totalt 4-6 v
    • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3 mg/kg/dygn fördelat på 2-3 doser i 2 (-4) v
  • pc-resisient (MIC > 16 mg/l), vancomycinkänslig enterokock samt vid pc-allergi
    • vancomycin, initialt 30 mg/kg fördelat på 2 doser i 4-6 veckor
    • dosera efter serumkoncentration, mål 20-30 mg/l toppvärde, 5-15 mg/l dalvärde
    • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3 mg/kg/dygn fördelat på 2-3 doser i 2 (-4) v

Höggradig aminoglykosidresistens (MIC > 500 mg/l)

  • resistenstesta flera aminoglykoside
  • streptomycin (Streptofatol ®) är ett licenspreparat som används vid enterokockendokardit med höggradig resistens mot andra aminoglykosider
  • ev förlängd högdosbehandling med ampicillin under 8-12 v
Vänstersidig NVE orsakad av S. aureus (MSSA) eller meticillinkänslig KNS
  • kloxacillin 12g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv fördelat på 3-4 (ev x 6 om allvarlig) doser i 4-6 v
  • ev med tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3-5 mg/kg/dygn x 1 i 3-5 dgr
  • vid pc-allergi enligt ovan
  • om misstänkt/verifierat CNS-engagemang bör cefuroxim 3 g x 3 användas under 10 dgr
Vänstersidig NVE orsakad av MRSA eller meticillinresistent KNS
  • vancomycin, initialt 30 mg/kg fördelat på 2 doser i 4-6 veckor
  • dosera efter serumkoncentration, mål 20-30 mg/l toppvärde, 5-15 mg/l dalvärde
  • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3 mg/kg/dygn x1 i 3-5 dgr
Strikt högersidig NVE orsakad av S. aureus (MSSA) hos intravenös missbrukare

Okomplicerade fall

  • inga tecken på septiska nedslag, inget omfattande klaffengagemang, inte stora vegetationer
  • kloxacillin 12g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv fördelat på 3-4 (ev x 6 om allvarlig) doser i 2 v
  • eventuellt med tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3-5 mg/kg/dygn x 1 i 2 v

Komplicerade fall

  • kloxacillin 12g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv fördelat på 3-4 (ev x 6 om allvarlig) doser i 4-6 v
  • ev längre tids behandling om extrakardiella foci
NVE orsakad av HACEK
  • om känslig stam ges ampicillin 12g/dygn (8-16 g beroende på vikt, ålder och njurfunktion) iv fördelat på 3-4 doser, i 4 v
  • annars cefuroxim 4,5 g/dygn (2,25-6,75 g beroende på vikt, ålder och njurfuktion) iv fördelat på 3 doser, i 4 v
Blododlingsnegativ NVE
  • om trolig infektiös endokardit trots att utvidgad utredning inte funnit något agens
  • fortsatt empirisk antibiotikabeh under 4-6 v, aminoglykosid i 2 v
  • om detta inte har effekt bytes till cefuroxim 4,5 g/d (2,25-6,75 g) iv fördelat på 3-4 doser i 4-6 veckor

Behandling vid klaffprotesendokardit, PVE

  • kräver oftast kirurgi med utbyte av klaffprotes
  • förlängd antibiotikabehandling är oftast indicerad, se vårdprogram på www.infektion.net
  • vid PVE orsakad av S. aureus bör uppehåll i waranbehandling göras under 1-2 v, möjligen kan lågmolekylärt heparin ges som klaffprotesskydd om blödningsrisk har uteslutits (hemorrhagisk stroke efter septisk embolisering är en vanlig dödsorsak)
Empirisk antibiotikabehandling
  • vancomycin, initialt 30 mg/kg fördelat på 2 doser
  • dosera efter serumkoncentration, mål 20-30 mg/l toppvärde, 5-15 mg/l dalvärde
  • tillägg av aminoglykosid, ex gentamicin 3 mg/kg/dygn fördelat på 2-3 doser
  • samt rifampicin 600-900 mg/dygn i 2 doser po eller iv (möjligen tillägg av rifampicin först efter ett par dagars behandling för att minska risken för resistens)

Behandling vid pacemakerendokardit

  • antibiotika som vid PVE
  • extraktion av pacemakersystemet är en förutsättning för att bli av med infektionen

Poliklinisk behandling

  • de flesta komplikationerna till infektiös endokardit inträffar inom de 2 första behandlingsveckorna
  • poliklinisk behandling är möjlig vid okomplicerade fall som är färdigutredda och svarat bra på insatt behandling

Övrig behandling

  • heparin och heparinderivat är kontraindicerade vid bakteriell endokardit pga risken för hemorrhagisk stroke i samband med septiska embolier
  • indikation för hjärtkirurgi utgör bland annat akut klaffinsufficiens, hjärtrupturer, instabil klaffprotes, annulär eller aortarotsabcess m.m.(seponera aminoglykosid ngt dygn före op)
  • sanering av tandstatus

Komplikationer

  • feber efter insatt behandling beror många gånger på allergisk reaktion på antibiotika (särsklit mot betalaktamantibiotika, typiskt efter 17-23 dgrs behandling) men kan också bero på komplicerande kardiell infektion, embolier, lungabscesser m.m.
  • septiska embolier
  • njurpåverkan (septiska embolier, njurabscesser, antibiotika)
  • relaps (återinsjuknande med samma organism inom 6 mån)
  • reinfektion (annan mikroorganism, oftast efter minst 6 mån)
  • mortaliteten i Sverige är omkring 10 %, lägst i världen

Uppföljning

  • ca 1 mån efter utskrivning
  • status inklusive hjärtauskultation, SR, CRP, krea, urinstatus, rtg pulm, vikt, ev EKG
  • remiss till kardiolog ca 3 mån efter avslutad antibiotikabehandling, TTE/TEE inför detta besök
  • anmäl till svenska endokarditregistret
  • informera om endokarditprofylax vb (se nedan)

Endokarditprofylax

Rekommenderas endast till patienter med kardiella tillstånd förknippade med mycket hög sannolikhet för fatal utgång vid endokardit:
  • inopererad klaffprotes
  • genomgången endokardit
  • komplicerade medfödda vitier med cyanos

Rekommenderas endast för ingrepp som omfattar manipulering av gingival vävnad, periapikala delar av täder eller perforation av orala mukosan

  • orala ingrepp: tandextraktion, oralkirurgi, parodontal kirurgi, biopsi, depuration (tandstensskrapning), tonsillektomi och adenoidektomi
  • bronkoskopi med biopsi eller stelt intrument

En god munhälsa är viktigare!

Antibiotikaregim

  • amoxicillin 2 g som engångsdos 1 timme före (tar ej staf…), alt ampicillin 2 g iv + aminoglykosid 2 mg/kg iv 30-60 min före ingreppet
  • vid pc-allergi klindamycin 600 mg x 1 po alt vancomycin 15 mg/kg (max 1 g) iv 60 min före ingreppet
 

  

INFEKTION
-Översikt

Luftvägsinfektioner
-Tonsillit
-Mononukleos
-Difteri
-Epiglottit
-Sinuit
-Akut mediaotit
-Pertussis
-Pneumoni
-Influensa
-Akut bronkit
-Tuberkulos

Urinvägsinfektioner
-Definitioner
-Nedre uvi
-Febril uvi och akut pyelonefrit
-Uvi orsakad av candida

Gastroenteriter och enterokoliter
-Diarré
-Salmonellos
-Shigellos
-Campylobacter
-Yersinios
-Clostridium difficile
-Kolera
-ETEC
-EHEC och HUS
-Toxinenterit
-Virusenterit
-Giardiasis
-Amöbiasis
-Kryptosporidios

CNS-infektioner
-Likvor normalvärden
-Bakteriell meningit
-Serös meningit
-Kryptokockmeningit
-Encefalit
-Virala CNS-infektioner
-Cerebral abscess
-Spinal epiduralabscess
-Neurokirurgiska CNS-infektioner

Skelett- och ledinfektioner
-Diagnostik
-Septisk artrit
-Spondylit
-Osteomyelit
-Ledprotesinfektioner

Infektioner i hud- och mjukdelar
-Sårinfektioner
-Infektion i hårsäckar
-Impetigo
-SSSS, TSS och Kawasaki
-Ektyma
-Eryspielas
-Cellulit och flegmone
-Nekrotiserande mjukdelsinfektioner
-Diabetes och hudinfektioner
-Infekterade bettsår
-Övriga hud- och mjukdelsinfektioner

Invasiva svampinfektioner
-Översikt, riskfaktorer
-Candida
-Aspergillus
-Kryptokocker
-Pneumocystis
-Sällsynta svampar
-Antimykotika, profylax och behandling

Hepatit
-Hepatit diffdiagnoser
-Hepatit A och E
-Hepatit B
-Hepatit C
-Hepatit D

HIV
-Symptom och diagnostik vid HIV
-Antiretroviral behandling vid HIV
-Coinfektioner och opportunistiska infektioner vid HIV
-Smittsamhet och postexpositionsprofylax vid HIV
-HIV hos gravida kvinnor och barn

Övrigt
-Sepsis
-Endokardit
-Immunsuppression
-HTLV
-Herpes simplex
-CMV
-Exantemsjukdomar
-Feber
-Zoonoser
-Tropikmedicin
-Multiresistenta bakterier
-Infektioner i kärlkatetrar/-portar
-Vaccinationer och reseprofylax
-Smittskyddslagen
-Antibiotika
-Diverse infektionsrelaterat

Sidan uppdaterad 2011-04-05
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


 

Innehåll

Sök i alla kompendier
  

 
Anestesi
· Analgesi
· Anestesi
· Blodgas, acidos och alkalos
· Blödning
· Crash induction och åtgärder vid aspiration
· Energibehov
· Muskelrelaxation
· Nålar
· Narkosstadierna, MAC
· Övervakning
· Postoperativa komplikationer
· Premedicinering
· Preoperativ bedömning
· Preoperativ trombosprofylax
· Problem i samband med anestesi
· Regional anestesi
· Respiration
· Sepsis
· Vätska och dehydrering

Barnmedicin
· Adrenogenitalt syndrom
· Akut njursvikt
· Akuta och kroniska buksmärtor
· Andningsstörningar hos nyfödda
· Anemi hos barn
· Asfyxi och återupplivning
· Astma, allergi och eksem
· Barnets normala uppfödning
· Barnets normala utveckling
· Barnmisshandel
· Barnvaccinationer
· Blodig avföring
· Borrelia hos barn
· Bristtillstånd
· Cancer hos barn
· Celiaki
· CRP, feber och feberkramper
· Cystisk fibros
· Dehydrering och rehydrering
· Diabetes
· Diarré
· EHEC
· Enures och inkontinens
· Epiglottit
· Födoämnesreaktioner
· Förgiftningar och huggormsbett
· Förlossningsskador
· Fysiologisk omställning vid partus
· Gastroenterit
· Glomerulonefrit och nefrotiskt syndrom
· Hälta
· Hematuri och proteinuri
· Henoch-Schönlein
· Hjärt- lungräddning på barn
· Hjärtauskultation
· Hjärtsvikt
· Huvudvärk
· Hypertoni hos barn
· Hypoglykemi hos barn
· Hypothyreos
· Immunbristsjukdom
· Infektioner i urinvägarna
· Infektionsbenägenhet
· Infektiösa exantemsjukdomar
· Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn
· Juvenila artritsjukdomar
· Kawasakis sjukdom och TSS
· Koagulationsrubbningar
· Komjölksproteinallergi
· Kramper hos barn
· Kronisk ospecifik diarré
· Laktosintolerans
· Medfödda hjärtfel
· Meningit och sepsis hos barn
· Neonatal höftledsinstabilitet
· Neonatal ikterus
· Neonatal screening, PKU-test
· Normalvärden
· Obstipation
· Omedelbart omhänder tagande av nyfödd, APGAR
· Överproduktion av binjurebarkhormon
· Övriga neurologiska sjukdomar
· Paroxysmal takykardi
· Perinatala infektioner
· Pneumoni hos barn
· Pseudokrupp
· Pubertetsstörningar
· Reflux
· Reflux och hydronefros
· RS-virus
· Rubbningar i syra/bas- och elektrolytbalans
· Septisk artrit och osteomyelit
· SIDS
· Skolios
· Stridor och främmande kropp
· Tillväxtrubbningar
· Trombocytopeni, ITP, TTP/HUS
· Yttre genitalia

Geriatrik
· Äldrepsykiatri
· Dehydrering
· Demens
· Farmakologi hos äldre
· Geriatrisk juridik
· Malnutrition
· Rehabilitering
· Symptom hos äldre
· Trycksår
· Urininkontinens

Gyn & obstetrik
· Abort
· Annan inkontinens
· Anovulatorisk blödning
· Behandling med HRT
· Blödning i sen graviditet
· Blödning i tidig graviditet
· Diffdiagnoser
· Dysmenorré
· Dyspareuni
· Endometrios
· Flerbörd
· Foglossning
· Förlossningskomplikationer
· Fosterövervakning
· Gynekologisk anatomi
· Handläggning
· Infertilitet
· Instrumentell förlossning och sectio
· Klimakteriet
· Komplikationer i sen graviditet
· Kontaktblödning
· Menorrhagi
· Menscykelns hormoner och faser
· Metoder
· Metrorrhagi
· MHC, hyperplasi
· Mödrahälsovård och ultraljud
· Nedre genitala infektioner inklusive STI
· Normal förlossning
· Normal graviditet
· Oligomenorré och amenorré
· Ovarier
· Övre genitala infektioner
· PCO
· PMS
· Portio och cervix
· Postmenopausal blödning
· Prolaps
· Puerperiet
· Smärtlindring under förlossningen
· Smittskyddslagen
· Stress-/ansträngningsinkontinens
· Symptom vid genitala infektioner
· Trängnings-/urgeinkontinens
· Under- och överburenhet
· Uterus
· Vulva och vagina
· Vulvadermatos

Hud
· Atopiskt eksem
· Bakteriell vaginos
· Bakteriella hudinfektioner
· Benigna hudtumörer
· Bensår
· Blåsdermatoser
· Blåsor på händerna
· Candidavaginit
· Dermatologisk ordlista
· Diverse dermatologiska diffdiagnoser
· Eczema craquelé
· Eksem översikt
· Gonorré
· Granuloma anulare
· Handeksem
· Hår, talg och naglar
· HPV, kondylom
· Huden vid invärtes sjukdomar
· Hudsjukdomar hos barn
· Hypostatiskt eksem
· Klamydia
· Kontaktdermatoser
· Läkemedelsreaktioner
· Lichen
· Ljusdermatoser
· Maligna hudtumörer
· Neurodermit
· Nummulärt eksem
· Parasitinfestationer
· Pigmentrubbningar
· Pityriasis rosea
· Psoriasis
· Seborroiskt eksem
· Smittskyddslagen
· Svampinfektioner
· Syfilis
· Trichomonas vaginalis
· Vesikulos
· Virala hudinfektioner

Infektion
· Akut bronkit
· Akut mediaotit
· Amöbiasis
· Antibiotika
· Antimykotika, profylax och behandling
· Antiretroviral behandling vid HIV
· Aspergillus
· Bakteriell meningit
· Campylobacter
· Candida
· Cellulit och flegmone
· Cerebral abscess
· Clostridium difficile
· CMV
· Coinfektioner och opportunistiska infektioner vid HIV
· Definitioner
· Diabetes och hudinfektioner
· Diagnostik
· Diarré
· Difteri
· Diverse infektionsrelaterat
· EHEC och HUS
· Ektyma
· Encefalit
· Endokardit
· Epiglottit
· Eryspielas
· ETEC
· Exantemsjukdomar
· Feber
· Febril uvi och akut pyelonefrit
· Giardiasis
· Hepatit A och E
· Hepatit B
· Hepatit C
· Hepatit D
· Hepatit diffdiagnoser
· Herpes simplex
· HIV hos gravida kvinnor och barn
· HTLV
· Immunsuppression
· Impetigo
· Infekterade bettsår
· Infektion i hårsäckar
· Infektioner i kärlkatetrar/-portar
· Influensa
· Kolera
· Kryptokocker
· Kryptokockmeningit
· Kryptosporidios
· Ledprotesinfektioner
· Likvor normalvärden
· Mononukleos
· Multiresistenta bakterier
· Nedre uvi
· Nekrotiserande mjukdelsinfektioner
· Neurokirurgiska CNS-infektioner
· Osteomyelit
· Översikt, riskfaktorer
· Övriga hud- och mjukdelsinfektioner
· Pertussis
· Pneumocystis
· Pneumoni
· Sällsynta svampar
· Salmonellos
· Sårinfektioner
· Sepsis
· Septisk artrit
· Serös meningit
· Shigellos
· Sinuit
· Smittsamhet och postexpositionsprofylax vid HIV
· Smittskyddslagen
· Spinal epiduralabscess
· Spondylit
· SSSS, TSS och Kawasaki
· Symptom och diagnostik vid HIV
· Tonsillit
· Toxinenterit
· Tropikmedicin
· Tuberkulos
· Uvi orsakad av candida
· Vaccinationer och reseprofylax
· Virala CNS-infektioner
· Virusenterit
· Yersinios
· Zoonoser

Intermedicin
· Alkoholöverkonsumtion
· Allergi
· Anemi
· Antireumatiska läkemedel
· Artriter
· Artros
· Arytmier
· Astma
· Åtgärder vid medvetslöshet
· Behandling vid hematologiska maligniteter
· Binjuren
· Carcinoid och Zollinger-Ellison
· Celiaki
· Coma och inklämning
· Diabetes
· Diabetesnefropati
· Drunkning
· DVT och lungemboli
· Dyspepsi och reflux
· Elektricitet
· Feber
· Funktion och farmakologi
· Glomerulonefrit
· Handläggning vid intox
· Hjärtsvikt
· Hypertoni
· Hypofysen
· Hypotermi
· IBD och IBS
· Indelning av reumatiska sjukdomar
· Inflammatoriska systemsjukdomar
· Ischemisk hjärtsjukdom
· Kalciumhemostas
· Klaffsjukdomar
· Koagulation
· KOL
· Laboratoriediagnostik
· Leukemi
· Leversjukdomar
· Lungcancer
· Lymfom
· MIDAS och HUSK
· Njursvikt och dialys
· Övriga blodsjukdomar
· Övriga endokrina sjukdomar
· Övriga hjärtsjukdomar
· Övriga lungsjukdomar
· Övriga njursjukdomar
· RAAS-systemets farmakologi
· RLS 85
· Sköldkörteln
· Specifika förgiftningar
· Ulcus
· Vaskuliter

Kirurgi
· Akut och kronisk extremitetsischemi
· Akut tarmischemi och angina abdominalis
· Analcancer
· Aortaaneurysm
· Aortadissektion
· Appendicit och körtelbuk
· Benigna bröstförändringar
· Blödande esofagusvaricer
· Bråck
· Brännskador
· Bröstcancer
· Carcinoid
· Carotisstenos och subclavian steal
· Chirurgia minor
· Cholangit
· Cholecystit
· Diffdiagnoser
· Divertikulit
· Dyspepsi och reflux
· Esofaguscancer
· Esofagusskador
· Gallsten
· Gallstensileus
· Gastroenterit
· Gynekologiska diffdiagnoser
· Hud
· Ikterus
· Ileus
· Inflammatorisk tarmsjukdom
· Kolorektalcancer
· Levercirrhos
· Leverprover
· Levertumörer
· Mjältruptur
· Multipel endokrin neoplasi, MEN
· Nedre GI-blödning
· Njur- och uretärstensanfall
· Njurartärsjukdomar
· Obstipation
· Övre GI-blödning
· Pankreastumörer
· Pankreatit
· Parathyroidea
· Peritonit
· Pre- och postoperativt
· Primär skleroserande cholangit
· Proktologi
· Smärtlokalisation
· Thyroidea
· Tumörer i gallblåsa och gallgångar
· Ulcus
· Venös insufficiens
· Ventrikelcancer

Neurologi
· Akustikusneurinom
· ALS
· Andra alkoholrelaterade skador
· Andra orsaker till huvudvärk
· Andra typer av yrsel
· Arteriovenösa missbildningar
· Bakteriell meningit
· Basala ganglierna
· BPPV
· Central neurogen smärta
· Central yrsel
· Cerebellära sjukdomar
· Cerebral abscess och spinal epiduralabscess
· Chorea major et minor
· Coma
· Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
· Definitioner
· Definitioner
· Definitioner
· Delirium tremens
· Dissektion
· Dödförklaring
· Encefalit
· Epilepsi
· Essentiell tremor
· Gliom
· Handläggning vid hjärntumör
· Hereditära myopatier
· Hortons huvudvärk
· Hydrocephalus och shuntkomplikationer
· Hypofystumörer
· Inklämning och rostral-caudal symptomutveckling
· Kolloidcysta
· Läkemedelsframkallade rörelsestörningar
· Läkemedelsutlöst huvudvärk
· Likvorfynd
· Mb Ménière
· Meningeom
· Metastaser
· Migrän
· Mononeuropati
· Multipel skleros
· Myastenia gravis
· Myelit
· Myelopati
· Myogen myopati
· Neurokirurgiska CNS-infektioner
· Neurotrauma
· Övriga CNS-infektioner
· Parkinson
· Parkinson plus
· Perifer neurogen smärta
· Polyneuropati
· Pseudotumor cerebri
· Rhizopati
· RLS 85
· Ryggmärgskompression
· Ryggmärgsskador
· Serös meningit
· Sinus cavernosussyndrom
· Sinustrombos
· Sinustrombos
· Spänningshuvudvärk
· Spasticitet
· Spinala tumörer
· Stroke
· Subarachnoidalblödning
· Subcalvian steal
· Syringomyeli
· Temporalisarterit
· TIA
· Trigeminusneuralgi
· Undersökning och handläggning av yrsel
· Vaskulär ryggmärgsskada
· Vestibularisneurit
· Virala CNS-infektioner
· Wernicke-Korsakows syndrom

Onkologi
· Allmän onkologi
· Analcancer
· Behandling vid hematologiska maligniteter
· Binjurebarksinsufficiens
· Bröstcancer
· Carcinoid
· Cytostatika
· Esofaguscancer
· Hjärttamponad
· Hyperkalcemi
· Kolorektalcancer
· Leukemi
· Levertumörer
· Luftvägskompression
· Lungcancer
· Lymfom
· Malignt mesoteliom
· Medullakompression
· MEN
· Mjukdelssarkom
· Njurcancer
· ÖNH-tumörer
· Ovarierna
· Pankreastumörer
· Peniscancer
· Portio och cervix
· Prostatacancer
· Skelettumörer
· Smärta
· Strålning
· Testikelcancer
· Thyroideacancer
· Tumörer i gallblåsa och gallgångar
· Tumörlyssyndrom
· Urotelcancer
· Uterus
· Vena cava-kompression
· Ventrikelcancer
· Vulva och vagina

Ortopedi
· Allmän frakturlära
· Artros
· Diagnostik vid skelett- och ledinfektioner
· Fotfrakturer
· Frakturer i axel och arm
· Frakturer i handens ben
· Frakturer i höft och bäcken
· Frakturer kring knäleden
· Hand- och nervskador
· Kompartmentsyndrom
· Ledprotesinfektioner
· Mjukdelstumörer
· Osteomyelit
· Reumatoid artrit
· Ryggsjukdomar
· Septisk artrit
· Sjukdomar i armbågen
· Sjukdomar i axel
· Sjukdomar i foten och fotleden
· Sjukdomar i handen
· Sjukdomar i höft, bäcken och lår
· Sjukdomar i och kring knäleden
· Skelettumörer
· Spondylit
· Traumatiska knäskador
· Traumatiska ryggskador

Psykiatri
· Äldrepsykiatri
· Ångest
· Ätstörningar
· Axlar enligt DSM
· Beroendesjukdomar
· Cykloid psykos
· Definitioner
· Demens
· Depression
· ECT
· Flyktingar och asylsökande
· Konfusion
· Krisreaktion
· Kroniska affektiva syndrom
· Mani och hypomani
· Medvetande
· Minnesstörning
· Neuropsykiatriska störningar
· Organisk och drogrelaterad ångest
· Panikattack, paniksyndrom och agorafobi
· Personlighetsstörningar
· Postpartumpsykos
· Posttraumatiskt stressyndrom
· Psykiatrisk anamnes
· Psykiatrisk juridik
· Psykiskt status
· Psykofarmaka
· Psykoser
· Psykoterapi
· Schizofreni
· Sexologi
· Social fobi och andra fobier
· Sömnstörningar
· Suicid
· Tanke- och jagstörningar
· Tvångssyndrom

Rättsmedicin
· Barnmisshandel
· Brottsbalken
· Dödsbegrepp och likfenomen
· Dödsorsaksutredning
· Drunkning
· Elektricitet
· Grundläggande juridik
· Hälso- och sjukvårdslagen
· HIV-smitta vid brottsmål
· Jäv
· Kompression av halsen
· Körkort och rattfylleri
· Kvävning
· Lag om obduktion
· Lag om särskild företrädare för barn
· Lag om transplantation
· Lag om vård av unga, LVU
· Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS
· Patientjournallagen
· Rättsintyg
· Sekretesslagen
· Sexuella övergrepp
· Skottskador
· Socialtjänstlagen
· Stick- och skärskador
· Trubbigt våld
· Tryckfrihetsförordningen
· Värme och kyla

Status
· Allmäntillstånd
· Blodtryck
· Bukundersökning
· Hjärtundersökning
· Högre funktioner
· Inklämning och rostral-caudal symptomutveckling
· Koordination
· Kranialnerver
· Lungundersökning
· Lymfkörtelundersökning
· Motorik
· Psykiskt status
· Reflexer och meningism
· Sensorik
· Symptom vid hjärtsjukdom
· Thyroideaundersökning
· Vegetativa funktioner

Urologi
· BPH och prostatacancer
· Epididymit
· Hematuri
· Hydronefros
· Inkontinens
· Katetrar
· Njur- och uretärsten
· Njurcancer
· Prostatit
· Rekonstruktiv urologi
· Testikelcancer
· Trauma mot urinvägarna
· Uretrit
· Urinretention
· Urinvägsinfektioner
· Urodynamiska undersökningsmetoder
· Uroradiologi
· Urotelcancer
· Yttre genitalia

Yrke & miljö
· Arbetsmiljölagen
· Arbetsskadeförsäkringen
· Diverse
· Luftföroreningar
· Luftvägssjukdomar
· Lungcancer och asbest
· Retande gaser
· Sen-, nerv- och muskelskador
· Toxikologi
· Vibrationer
· Yrkes- och miljömedicinska kliniken

Ögon
· Akut irit/iridocyklit
· Anatomi och fysiologi
· Barnoftalmologi
· Blow-out fraktur
· Bulbkontusion och bulbperforation
· Det röda ögat
· Endokrin oftalmopati
· Episklerit och sklerit
· Färgseende
· Glaukom, grön starr
· Hypertoni och diabetesretinopati
· Kärlskador
· Kemisk skada
· Keratit
· Keratokonus, Fuchs dystrofi, Iatrogent kornealödem
· Konjunktiviter
· Kontaktlinsproblem
· Körkort
· Kornealerosion
· Linsens sjukdomar
· Migrän, HIV
· Neurooftalmologi
· Ögonsymptom
· Ögonundersökning
· Optik och refraktion
· Pinguecula och pterygium
· Sårskador och skador i ögonlockshuden
· Sjukdomar i glaskroppen
· Sjukdomar i ögonlock och tårvägar
· Sjukdomar i orbita
· Sjukdomar i retina
· Strålningsskada
· Subkonjunktivalblödning
· Subtarsal främmande kropp och grad
· Torrt öga
· Toxoplasmos och retinit
· Vaskulära förändringar och tumörer
· Vem skall remitteras

ÖNH
· Akustikusneurinom
· Akut balansstörning
· Akut laryngit
· Akut mediaotit
· Andra typer av yrsel
· Atypisk mykobakterios
· Bullerskada
· Difteri, äkta krupp
· Divertiklar
· Dysfagi
· Dyspepsi, reflux, hiatushernia
· Epiglottit
· Erysipelas, perikondrit och zoster oticus
· Esofagusstriktur
· Extern otit
· Facialispares
· Faryngit
· Foetor ex ore
· Förstorad adenoid och tonsillhyperplasi
· Främmande kropp i näsa, öra, svalg, larynx, trachea, bronk och esofagus
· Godartad lägesyrsel, BPPV
· Halscysta
· Heshet
· Högt andningshinder
· Hörhjälpmedel
· Hörselgångsexostoser
· Hörseltester
· Hypofarynxcancer
· Knuta på halsen
· Kolesteatom
· Kronisk och adhesiv otit
· Labyrintit och mastoidit
· Läkemedel som ger hörselnedsättning
· Laryngomalaci
· Laryngotrakeit
· Ledningshinder
· Lymfadenitis collis
· Maligna tumörer i larynx
· Mb Ménière
· Mononukleos
· Motorikrubbningar i esofagus
· Munbottenflegmone
· Muntorrhet
· Näsblödning
· Näsfurunkel
· Näspolypos
· Nästrauma och septumskador
· Nedsatt hörsel hos barn
· Nystagmus
· ÖNH-tumörer
· Oral candidos
· Örontrauma
· Otalgi
· Otosalpingit och rör
· Otoskleros
· Övriga näsbesvär
· Övrigt
· Peritonsillit
· Plummer-Vinson
· Presbyacusis
· Pseudokrupp
· Purulent parotit
· Quinckeödem
· Resistens i spottkörtel
· Retrofaryngeal absecss
· Rinit
· Röstrubbningar
· Sår och slemhinneförändringar i munhålan
· Sensorineural hörselnedsättning
· Sialoadenit
· Sinuit
· Sjögrens syndrom
· Snarkning, sömnapnésyndrom
· Spottsten
· Stämbandssjukdomar
· Steven Johnsons syndrom
· Sudden deafness
· Syra- och alkaliskador
· Thyroideacancer
· Tinnitus
· Tonsillit
· Tracheotomi och intubation
· Trauma mot huvud och hals
· Tumörer på ytterörat
· Undersökning och utredning vid yrsel
· Vaxpropp
· Vestibularisneurit
· Vincents angina och herpangina