Startsidan







































 
Start

SJUKDOMAR I NJURARTÄREN

Njurartärstenos

  • hos ngn procent av alla hypertoniker
  • 90 % arteroskleros
  • utred unga och pat med plötsligt ökad svårbehandlad hypertoni
  • ev abdominellt blåsljud
  • renal angio är golden standard, CT- och MR-angio i framtiden
  • farmakologisk beh av hypertonin
  • endovaskulär behandling (PTRA, perkutan transluminal angioplastik, dvs ballongdilatation med eller utan stent) eller öppen op

Fibromuskulär dysplasi

  • oftare kvinnor 15-50 år
  • oklar genes
  • även a celiaka och a carotis
  • angio diagnostiskt: omväxlande aneurysm och stenoser ("pärlband")
  • endovaskulär behandling

Renografi

  • inj av radioaktivt ämne, studerar sedan upptag och försvinnande i vardera njuren
  • dehydrering före

Fas 1

  • funktion, perfusion i njurparenkym
  • indikatorn till njuren m artärblodet, några sek
  • stiger brant

Fas 2

  • i början syns njurens isotopupptag
  • stiger långsammare, ngn minut

Fas 3

  • urinavflödet
  • fallande delen på kurvan
  • brantare om hög diures
  • låg diures o/e stor njurbäckenvolym ger långsamt fallande fas 3 och sent max

Avflödeshinder

  • renogram ger graden av avflödehinder (jmf urografi som ger anatomisk info)
  • sent maximum, långsamt sjunkande maximum
  • ständigt stigande kurva i uttalade fall
  • injektion av furosemid iv ger plötslig nedgång i kurvan vid hydronefros men inte vid avflödeshinder

Njurartärstenos

  • nedsatt funktionsandel på sjuka sidan med senare max och långsamt sjunkande fas 3
  • kan förstärkas med kaptopril som sänker GFR på sjuka sidan

Njurartärocklusion

  • lätt krea-stegring
  • lungödem och oliguri
  • revaskularisering lönar sig även efter flera månader
  • tänk på ocklusion eller bilateral njurartärstenos vid lungödem och normal VK-funktion på UKG

Njurartärembolus

  • gammal pat med flanksmärtor utan tidigare njursten
  • CT med kontrast, angiografi
  • revaskularisering (trombolys) inom 18-24 h, annars kan njuren inte räddas
 

  

KIRURGI
-Översikt

Akut buk
-Diffdiagnoser
-Smärtlokalisation

Övre GI
-Dyspepsi och reflux
-Ulcus
-Esofagusskador
-Övre GI-blödning
-Blödande esofagusvaricer
-Gallsten
-Cholecystit
-Gallstensileus
-Cholangit
-Primär skleroserande cholangit
-Pankreatit

Nedre GI
-Obstipation
-Ileus
-Appendicit och körtelbuk
-Divertikulit
-Akut tarmischemi och angina abdominalis
-Gastroenterit
-Nedre GI-blödning
-Peritonit
-Gynekologiska diffdiagnoser
-Njur- och uretärstensanfall
-Mjältruptur
-Inflammatorisk tarmsjukdom
-Bråck
-Proktologi

Lever och galla
-Leverprover
-Levercirrhos
-Ikterus
-Levertumörer
-Tumörer i gallblåsa och gallgångar

GI-maligniteter
-Esofaguscancer
-Ventrikelcancer
-Pankreastumörer
-Kolorektalcancer
-Carcinoid
-Analcancer

Aorta och kärl
-Aortaaneurysm
-Aortadissektion
-Akut och kronisk extremitetsischemi
-Carotisstenos och subclavian steal
-Venös insufficiens
-Njurartärsjukdomar

Mammae
-Benigna bröstförändringar
-Bröstcancer

Endokrin kirurgi
-Thyroidea
-Multipel endokrin neoplasi, MEN
-Parathyroidea

Övrigt kirurgi
-Chirurgia minor
-Brännskador
-Hud
-Pre- och postoperativt

Sidan uppdaterad 2008-06-23
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt