Startsidan







































 
Start

Övriga CNS-infektioner

Neuroborrelios

  • oftast debut 4-8 v efter fästingbett

Symptom

  • ger karakteristiska neurologiska symptom hos vuxna, mer ospecifika symptom hos barn
  • demens utan andra neurologiska symptom och som enda manifestation av NB är inte beskrivet
Meningoradikulit
  • vanligaste manifestationen
  • migrerande radikulitsmärtor, värst nattetid, dålig effekt av analgetika
  • ev perifera pareser, facialispares vanligast (kan vara bilateral)
Subakut meningit
  • mindre vanligt
  • utan radikulitsmärtor
  • trötthet, viktnedgång, ibland kräkningar
CNS-påverkan med myelitsymptom
  • sällsynt
  • para- eller tetrapares
  • encefalomyelit med tex hemipares eller ataxi

Diagnostik

  • lumbalpunktion krävs för diagnos!!! (ej akut men snar)
  • specifika antikroppar mot borrelia kan påvisas i likvor två veckor efter symptomdebut och efter tre veckor har de flesta pat positivt likvor-serumindex
  • negativ serologi i serum utesluter inte helt neuroborrelios i tidigt skede men diagnosen är mycket osannolik vid negativ serologi åtta veckor efter symtomdebut
  • intrathekal antikroppsproduktion efter tidigare neuroborrelios kvarstår under flera år efter behandling
  • i likvor syns förutom monocytär pleocytos ingen sockerkonsumtion och ofta högt protein

Diagnostiska kriterier för definitiv neuroborrelios enligt europeisk konsensus

  • symptom talande för neuroborrelios +
  • monocytär pleocytos i likvor (> 5 x 106/l varav mononukleära celler > 90 %) +
  • intrathekal specifik antikroppsproduktion mot Borrelia burgdorferi s. l.

Nytillkomna neurologiska symptom efter aktuell/nyligen genomgången EM kan klassificeras som trolig neuroborrelios.

Behandling

  • doxycyklin 200 mg x 1 i 14 dgr (28 tabl) eller 200 mg x 2 i 10 dgr (40 tabl) (ej grav sista trim eller till barn < 8 år)
    alt ceftriaxon 2 g x 1 iv i 14 dgr

Prognos

  • behandling har effekt inom några dygn men det kan ta lång tid innan symptomen försvinner
  • progress av facialispares under de första behandlingsdagarna kan förekomma och innebär inte behandlingssvikt
  • perifera pareser går inte alltid i full regress och neurologiska resttillstånd är vanligt vid de ovanliga myelit- och encefalitfallen
  • misstänk annan diagnos vid utebliven behandlingseffekt efter en vecka

Neurolues

Etiologi

Treponema pallidum. Obehandlad syfilis som hos < 10% ger neurosyfilis. Kan ge meningit, meningoencefalit, myelit eller arterit. Idag ofta samtidig HIV-infektion.

Lues cerebrospinalis

Meningealt syndrom med ökat ICP, kranialnervspåverkan (ffa III, VI, VIII) eller infarkter i cortex, hjärnstam eller ryggmärgen.

Progressiv paralys/dementia paralytica

Encefalit efter 10-25 år ⇒ progredierande minnesstörning, affektiv labilitet, artikulationssvårigheter, koordinationsstörningar, tremor, Argyll-Robertsons pupill, ev ep, ev mani, depression ⇒ demens

Tabes dorsalis

Baksträngsdegeneration ⇒ lancierande smärtutstrålning längs n ischiadicus, ataktisk, bredspårig gång, sensorisk ataxi, synfältsdefekter, optikusatrofi, miktionsstörning, svåra buksmärtor, leddeformiteter. Reflexerna i benen bortfallna.

Diagnos och behandling

Likvor och serologi (ibland negativ i serum). Behandlas med penicillin.

HIV-infektion

Tidiga neurologiska symptom

Kan vara HIV-infektionens debutsymptom.

  • akut encefalopati
  • aseptisk meningit
  • myelopati
  • polyneuropati
  • Guillain-Barré

Sena neurologiska symptom (AIDS)

  • subakut encephalopati (vanligast) med progredierande demens (pga virusets neurotropism), oftast inte förrän CD4 < 200
  • retinit (toxoplasma)
  • kronisk meningit
  • CNS-vaskulit
  • myelopati med ataxi, inkontinens, spastisk parapares
  • perifer neuropati
  • opportunistiska infektioner: cerebral toxoplasmos ⇒ encefalit, CMV ⇒ meningoencephalit, candida ⇒ abscess, kryptokockmeningit, JC-virus ⇒ progressiv multifokal leukoencefalopati
 

  

NEUROLOGI
-Översikt

Cerebrovaskulära sjukdomar
-Definitioner
-Stroke
-TIA
-Subarachnoidalblödning
-Sinustrombos
-Sinus cavernosussyndrom
-Dissektion
-Arteriovenösa missbildningar
-Subcalvian steal

Multipel skleros
-Multipel skleros

Epilepsi
-Epilepsi

Röreslestörningar
-Basala ganglierna
-Parkinson
-Parkinson plus
-Essentiell tremor
-Läkemedelsframkallade rörelsestörningar
-Chorea major et minor
-Spasticitet

Sjukdomar i PNS
-Mononeuropati
-Polyneuropati

Neuromuskulära sjukdomar
-Definitioner
-Myogen myopati
-ALS
-Myastenia gravis
-Hereditära myopatier

Ryggmärgssjukdomar
-Ryggmärgsskador
-Ryggmärgskompression
-Myelit
-Vaskulär ryggmärgsskada
-Syringomyeli
-Myelopati
-Rhizopati

Neurotrauma och coma
-Neurotrauma
-Coma
-RLS 85
-Inklämning och rostral-caudal symptomutveckling
-Dödförklaring

Hydrocephalus
-Hydrocephalus och shuntkomplikationer

Infektioner i CNS
-Likvorfynd
-Bakteriell meningit
-Serös meningit
-Encefalit
-Virala CNS-infektioner
-Övriga CNS-infektioner
-Cerebral abscess och spinal epiduralabscess
-Neurokirurgiska CNS-infektioner
-Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

Hjärntumörer
-Handläggning vid hjärntumör
-Gliom
-Meningeom
-Metastaser
-Hypofystumörer
-Kolloidcysta
-Akustikusneurinom
-Spinala tumörer

Huvudvärk
-Migrän
-Hortons huvudvärk
-Spänningshuvudvärk
-Trigeminusneuralgi
-Temporalisarterit
-Pseudotumor cerebri
-Sinustrombos
-Läkemedelsutlöst huvudvärk
-Andra orsaker till huvudvärk

Yrsel
-Undersökning och handläggning av yrsel
-Central yrsel
-Vestibularisneurit
-BPPV
-Mb Ménière
-Andra typer av yrsel

Cerebellära sjukdomar
-Cerebellära sjukdomar

Smärta
-Definitioner
-Perifer neurogen smärta
-Central neurogen smärta

Alkohol
-Delirium tremens
-Wernicke-Korsakows syndrom
-Andra alkoholrelaterade skador

Sidan uppdaterad 2009-11-11
Copyright © Lisa Labbé

Tipsa en vän  Skriv ut sidan
Startsida | Kontakt
 


Tipsa en vän

Meddelande

 


Ditt namn
Din e-postadress


Mottagarens namn
Mottagarens e-postadress


  Avbryt